: Magnus Lagerkvist
: SVERIGES NEDGÅNG OCH... - en bok om Sveriges framtid och varför vi är där vi är.
: Books on Demand
: 9789180276603
: 1
: CHF 12.60
:
: Gesellschaft
: Swedish
: 184
: Wasserzeichen
: PC/MAC/eReader/Tablet
: ePUB
Denna bok är ett galleri av beskrivningar om vad som håller på att hända i vårt land, förslag på vad som måste göras och beskrivningar att det går fast många inte tror det. De politiska partierna och politiken har stängt in sig i snäva cirklar, som man ej vågar gå utanför, vilket inte är ovanligt i ett litet land. Det kan också hända i större länder men där korrigerar det sig ofta snabbare. Drygt 50 år av yrkesverksamhet både i förvaltning och näringsliv men främst som entreprenör har lärt mig en del. Detta är ett försök till program för ett bättre Sverige, anspråksfullt, men vill man försöka förändra så måste man försöka börja. Annars blir det Sveriges nedgång och fall i stället för Sveriges nedgång och återkomst eller uppgång.

Magnus Lagerkvist, koncernchef och grundare av Lagerkvist& Partners AB med 41 kontor som täcker 55 länder. Tidigare planeringschef och styrelsesekreterare AB Vin& Spritcentralen, medgrundare The Absolut Company, Byrådirektör Riksrevisionsverket, Ansvarig för industrifrågor på Arbetsmarkandasdepartementet, Extern revisor ILO, Geneve. Författare till flertal böcker. Ordförande i Kultur& Näringsliv m.m.

PROBLEMFORMULERINGSFÖRETRÄDE


SOCIALISMEN

Problemformuleringsföreträde är ett utmärkt ord, som författaren Lars Gustafsson introducerade i politiken. Socialdemokratin har haft en vidunderlig förmåga att beskriva inom vilka ramar problemen finns.

Låt mig ta några svenska exempel vi har eller haft:

  • Det är bara genom ökade utgifter som vi kan skapa reformer.
  • Resurser till reformer kan vi bara få genom skattehöjningar.
  • Det är för stort gap mellan normala inkomsttagare och rika – utan att man definierar.
  • Vänstern står på de ”godas” sida, de fattiga folkens sida, den internationella solidaritetens sida, de fattigas sida i Sverige – lösningen är att ta från de rika och ge till de fattiga.
  • Vänsterregimer – även om de ej är så demokratiska, dvs. oftast diktaturer – står på folkets sida och därför bör man ha goda relationer till dem och överseende med negativa sidor.
  • Högerregimer anses inte vara demokratiska eller åtminstone inte pålitliga, och även de som är demokratiska, är pest och skall fördömas.
  • Vi måste ge mer u-landsbistånd och betala mer till FN:s organ, annars blir inte världen bättre.

Listan kan göras längre. Liberaler och konservativa och inte minst näringslivet har i huvudsak hållit sig inom dessa ramar, vilket gjort att man hamnat på defensiven. Världen ser annorlunda ut. Om vi inte tar striden vad gäller verklighetsbeskrivningen kommer man för evigt att befinna sig på defensiven.

  • Varför är det ”orättvist” med en 25%-ig skatt på alla inkomster? Den relativa skatten är lika och den absoluta skatten har stora skillnader.
  • Varför kan man inte effektivisera och strukturera om inom kommunal, regional och statlig förvaltning?
  • Varför kan man inte –i alla fall inom många sektorer – privatisera, då vi vet att det gör verksamheterna effektivare?
  • Varför kan man inte ha öppna och transparanta processer när rekrytering sker inom offentlig förvaltning till chefsposter?
  • Varför kan man inte ompröva och förändra organisation och struktur vad gäller offentlig förvaltning?

Låt oss ta ett exempel; Strax efter vi startat vårt kontor i Chile 1990 åt jag middag med Hernan Briones, VD och ägare till en av Chiles största företagsgrupper. Han var också ordförande i motsvarigheten till vårt Svenskt Näringsliv. Följande konversation utspann sig:

- Hernan hur går det med påverkan av företagsklimatet i Chile. Lyssnar President Patricio Aylwin på näringslivet?

- Jo, det går rätt bra, svarade Hernan. Men vi har en fråga som är svår och måste lösas. Vi har en konfiskatorisk vinstskatt för företag i det här landet. Den måste sänkas!

- Jaha, hur stor är den då, frågade jag.

- 24%.

- Och vad tycker ni i industriförbundet är rimligt?

- 4%!

Sedan drack vi kaffe och konjak och talade om andra saker.

Några år senare åt vi middag igen och då frågade jag hur det hade gått med vinstskatten:

- Jodå, det gick ganska bra sa Hernan.

- Vad innebär det?

- Vi fick 5%.

- Hur lyckades ni med detta?

- Jag sa till regeringen och till President Aylwin att skatteintäkterna från vinstskatten kommer bli mycket högre om skatten sänks till 4 procent. De frågade hur mycket och jag sa att det blir minst fem gånger högre intäkter. Det blev tio gånger högre intäkter från vinstskatten på 5% så staten är nöjd och vi är alla nöjda!

Och detta berodde ej på att man skattefuskat –i alla fall inte de flesta – men man investerade hårt, även när det ej var helt motiverat, t.ex. nytt huvudkontor och man lade ner mycket resurser på skatteplanering. Vid 5% vinstskatt var det ej mödan värt och investeringarna blev rationellare.

GRÖNA KHMERERNA

En av mina gamla socialdemokratiska vänner kallar Miljöpartiet och miljörörelsen för de Gröna Khmererna – det är mer relevant än man kan tro. Deras verklighetsanalys är vanligen fel och därmed också deras förslag till åtgärder. Några områden;

  • Sälar
  • Skrakar
  • Koldioxid
  • Resursförbrukning
  • Befolkningstillväxt
  • Vargar
  • Vildsvin
  • Björnar
  • Broar
  • O.s.v.

Eller för att utveckla några områden;

Vi skall avskaffa kärnkraften och fossila bränslen. Detta innebär att vi behöver mer elektricitet. En av de stora källorna som vi har kvar är vattenkraften som kan byggas ut mer både i större älvar och i många mindre. Men nu är det så att Länsstyrelserna, Regionerna och kommunerna är befolkade av Gröna Khmerer (tjänstemän som ofta är miljöpartister) som gör allt för att fördröja och förhindra en utbyggnad av vattenkraften. Ledningarna för dessa organisationer är för svaga eller vill inte gå emot. Detta gäller vanligast Landshövdingar som ”inte vill bråka” och tycker det är trevligare att ordna middagar och åka runt och inviga saker. Argumenten för att stoppa utbyggnaden är vanligen att fiskarna måste få fria leder och friluftslivet och sportfiskarna måste få utrymme och ro.

Foto. Ywonne Lagerkvist

Nybyggt mindre vattenkraftverk i Värmland.

Lagstiftningen är numera glasklar på vattenkraftens område så om man har ork och resurser får man ofta rätt till slut, men det kan ta tio år eller mer. En intressant eller horribel information är att Naturvårdsverket ger pengar till Älvräddarna så att de kan anställa jurister och arbeta i landets domstolar för att försöka stoppa utbyggnader.

När miljörörelsen kom baserades den på reella problem som försurade sjöar, dålig luft, nedskräpade hav, dålig återvinning etcetera. Det mesta av detta är nu åtgärdat, även om det när det gäller till exempel plast i haven finns fortsatt mycket att göra.

Det man inte kan ta ifrån miljörörelsen är emellertid att de har skaffat sig ett Problemformuleringsföreträde när det gäller miljöfrågorna. Värsta och farligast exemplet är koldioxidfrågan som har fått religiös karaktär. Nästan ingen kan något om frågan men det är ”politiskt omöjligt” att gå emot –” Gudsförnekare”. Många större företag som lever nära frågan vet att det är en ickefråga men väljer att hålla med – ”lönlöst att bråka.”

MIGRATIONSFRÅGAN

I migrationsfrågan gällde länge Problemformuleringsföreträdet. Hade man det minsta avvikande åsikt var man en rasist, en exploaterande egoist om inte fascist eller nazist.

Nu har opinionen svängt. Orsaken har varit Sverigedemokraterna framgångar men dessa baserar sig huvudsakligen på verkligheten. När diskrepansen mellan det politiska samtalet och den förda politiken och verkligheten blir för stort och någon artikulerar detta – då närmar sig den politiska kulturen verkligheten och problemformuleringsboxen blir en annan.

Både miljörörelsen och Sverigedemokraterna har visat att det går att förändra åsiktshegemonin i vårt land, även om det tar tid.

På annan plats har vi beskrivit hur vi ser på invandringen. Men kort sammanfattat är problemen ”enkla”:

  • Det är positivt med viss invandring och huvuddelen av invandrarna vill genast börja arbeta och skapa sig ett bra liv i Sverige.
  • Ett litet land kan inte ta emot för mycket invandrare på en gång utan måste ha ett rimligt flöde – en tumregel har historiskt varit att ett land inte skall ha mer än 10% av sin befolkning född utanför landet vid varje givet tillfälle.
  • Problemen är två:a) invandrare måste komma i arbete så fort som möjligt – senast om 3–6 månader;b) invandrarfamiljer måste få en rimlig bostad och inte bo på anläggningar.
  • Detta går att ordna om inflödet är jämnt och...