Inre hållbarhet för dig som arbetar med människor

:	Maria Niemi, Anna Anna Rask Sanchez
:	Inre hållbarhet för dig som arbetar med människor
:	Books on Demand
:	9789181140989
:	1
:	CHF 6.10
:

:	Allgemeines
:	Swedish

:	152
:	Wasserzeichen
:	PC/MAC/eReader/Tablet
:	ePUB

Den här boken är för dig som bidrar till att bära upp vårt samhälle genom att arbeta med människor, i så kallade kontaktyrken. Att ta hand om andra skapar meningsfullhet och glädje, men det kan också vara slitsamt och dränerande. Kanske har du passerat dina gränser på bekostnad av ditt eget välmående, eller fått skuldkänslor när du känt dig tvungen att distansera dig för att orka? Vi som har skrivit den här boken vill bryta med gamla föreställningar om att det hör till jobbet att vi ska offra oss själva eller att vi måste stänga av våra känslor för att orka. Vi menar att det är möjligt att värna om vår fantastiska förmåga att känna medkänsla, samtidigt som vi tar hand om vårt eget välmående - vår inre hållbarhet. Då kan vi möta andras lidande utan att tära på våra egna resurser. Genom boken delar vi med oss av den visdom och erfarenhet som finns inom området, tillsammans med aktuell forskning. Välkommen till ett hållbart arbetsliv med glädjen och hälsan i behåll! Många av de exempel som tas upp i boken präglas av ett vårdfokus, men boken kan vara användbar även för dig som möter mycket människor genom ideellt arbete eller för dig som tar hand om någon i din närhet som är i stort behov av omsorg. Anna Rask Sanchez är psykoterapeut, handledare och lärare i MBSR (Mindfulnessbaserad Stressreduktion). Anna Ehnvall är psykoterapeut, stressforskare och arrangör av compassionbaserade handledarutbildningar i KBT. Maria Niemi är psykoterapeut, docent inom folkhälsovetenskap och MBSR-lärare. Tillsammans delar de ett stort intresse för stressrelaterad ohälsa och inre hållbarhet kopplat till arbetslivet. Sagt om boken:"Jag tycker att boken är storartad i sitt ganska anspråkslösa format och lilla textmassa. Här utgör innebörden i texten och dess bakgrund, hämtad ur aktuell forskning och rådande kunskapsläge, tillsammans med författarnas gedigna erfarenhetsbakgrund en stark grund för förståelsen av vad som behövs för att nå en inre hållbarhet i arbetslivet och livet i sin helhet. Den är mycket läsvärd, inte bara för alla som arbetar i kontaktyrken, utan också för chefer i vården och i ledningsgrupper och styrelser. De tillgängliga ljudfilerna är synnerligen användbara för alla och envar." Tina Vilhelmsson, med dr, specialistläkare, recension i Läkartidningen 2024-04-04"Boken är handfast och samtidigt lättillgänglig, men först och främst är den viktig." Stefan Einhorn, professor vid Karolinska Institutet och författare

7. Vad motiverar oss?

I denna del av boken vill vi dela med oss av kunskap och förståelse för vad som motiverar oss människor och vad som kan skydda oss mot de emotionella riskerna som uppstår i kontaktyrken. För att förstå de utmaningar som vi ställs inför kan det vara hjälpsamt att bli medveten om att vår hjärna och våra motivationssystem knappt har förändrats under de senaste 40 000 åren. Det kan låta som en lång tid men evolutionärt är det endast ett kort ögonblick. Däremot finns det en stor skillnad i vår nutida miljö och våra utmaningar jämfört med när människan levde på stäppen och var helt beroende av en välfungerande grupp för att överleva. Människans förmåga att kommunicera och förstå varandras behov och intentioner lade grunden för vår särart och vår inre kod, ”survival of the kindest”, det var så vi främjade vår gemensamma överlevnad. För att tydliggöra vår kod, det som driver oss och motiverar våra val och handlingar, så kan vi använda oss av trecirkel modellen som är skapad av Paul Gilbert, professor i psykologi och grundare till CFT (Compassion Focused Therapy).

Trecirkelmodellen som visar samspelet mellan våra tre motivationssystem.

(Reproducerad och översatt från Gilberts bokThe Compassionate Mind (2009) med tillåtelse från Little, Brown Book Group 2023.)

Enligt trecirkelmodellen för emotion har vi tre motivationssystem som alla främjar vår överlevnad men på olika sätt: utforskandesystemet, trygghetssystemet och hotsystemet. För att må bra och fungera väl behöver vi vara lyhörda inför samtliga tre system och balansera dessa mot varandra. Det innebär att vi behöver kunna vistas i alla dessa tre motivationssystem under vår vardag för att vara i balans. Att vara i hotsystemet för ofta mattar ut oss, om vi inte har möjlighet att återhämta oss i trygghetssystemet. Att vistas i utforskandesystemet är viktigt för vår motivation och känsla av mening, men utforskandet kan inte kompensera för hotsystemet eftersom båda systemen handlar om aktivering. Tyvärr är det trygghetssystemet, där vi finner vila och återhämtning, som oftast hamnar i skymundan. Vår nutid består av en ökad grad av aktivering även på fritiden när vi slukas av stimulerande aktiviteter så som skärmskrollning, intressanta serier eller filmer med högt tempo och spänning. Det kan vara bra att komma ihåg att dessa motivationssystem har utvecklats i en miljö som skiljer sig markant från vår nutid, men de reagerar och aktiveras som om vi fortfarande befann oss på stäppen och savannen för 40 000 år sedan. Låt oss se varför.

Hotsystemet

När våra motivationssystem anlades fick hotsystemet förtur och blev vårt viktigaste överlevnadsverktyg. Hotsystemet är vårt snabbaste system som har företräde när det väl är aktiverat – ”better safe than sorry”. Vid minsta misstanke eller upplevelse av hot och fara kommer kroppen att göra sig beredd på att slåss, fly eller frysa/spela död. De förfäder som hade snabbast stressreaktion var sannolikt de som överlevde bäst. Att hotsystemet främjar snabbhet framför noggrann analys var bra historiskt sett, men idag ställer det lätt till problem när systemet blixtsnabbt blir aktiverat. Vi blir ofta rädda ”i onödan” och har en förmåga att klumpa ihop och generalisera, till exempel främlingar eller situationer som påminner oss om något som varit farligt eller obehagligt. När vi väl är aktiverade i hotsystemet behövs också allt mindre för att trigga det igen. Hos våra förfäder var förmodligen hotsystemet aktiverat en kort stund tills hotet avtog och i slutet av dagen fann man vila och trygghet i gruppen. I vår nutid är många av oss i vårt hotsystem en stor del av vår vakna tid – tempot är högt och att-göra-listan tycks aldrig ta slut. Upplevda krav, både inre och yttre, aktiverar dessa system på samma sätt som om ett lejon fanns framför oss. Dessutom är det lätt för oss att bli stressade och rädda för saker som vi föreställer oss skulle kunna ske eller för saker som hänt för länge sedan. Vår kropp reagerar på våra tankar på nästan samma sätt som om vi var mitt i händelsen.

En av människans djupaste rädslor är att inte få tillhöra gruppen. Även det är ett arv från våra förfäder då en uteslutning ur gruppen var förenat med livsfara. Den som blev ensam kunde inte överleva. Våra förfäder levde i mindre grupper där alla hade sin viktiga roll för att gruppen skulle överleva. Eftersom det var så farligt att hamna utanför så kopplades genom evolutionen denna känsla av utanförskap till kroppens starkaste signalsystem om att något är galet, nämligen smärtsystemet. Att smärta och utanförskap hänger ihop har man också kunnat se hos människor med depression, så det är inte konstigt att det gör ont då vi känner oss utanför och att vi till varje pris vill undvika den känslan. Vi är nämligen skapta så. Idag har vi samma reflex att söka gillande och hitta vår plats i gruppen, med den stora skillnaden att vi idag kan möta upp till 200 personer på en dag jämfört med förr då man kunde möta 150 personer under en hel livstid. I vår nutid blir hotsystemet ofta aktiverat på grund av känslor av utanförskap, att inte känna sig sedd eller att uppleva ensamhet. Om man dessutom inte varit sedd under uppväxten kan det göra att man som vuxen överkompenserar och försöker prestera extra mycket för att synas och få vara med, vilket kan bidra till utmattning.

Trygghetssystemet

Vårt hotsystem har i alla tider balanserats upp av vårt trygghetssystem. Det är ett system som rent fysiologiskt tar längre tid att aktivera, men det är absolut nödvändigt för vår överlevnad och vårt välmående. Vårt trygghets system aktiverar känslan av trygghet, vila och återhämtning, men också vår känsla av att höra till och ha ett sammanhang. I vår dåtid, med den självklara grupptillhörigheten, så skötte det här systemet till stor del sig självt. Livet var hårt och innebar farligt arbete, men under en kortare del av dagen. När det fanns tid för att slappna av och umgås så gjorde dåtidsmänniskan sannolikt det, och när mörkret föll samlades man runt elden för gemenskap. Trygghetssystemet var viktigt för gruppens bästa och för att barnen skulle överleva och utvecklas, uttrycket ”det krävs en by för att uppfostra ett barn” blir talande i detta sammanhang. Idag har vi samma behov av att aktivera vårt trygghetssystem men de flesta arbetar en större del av dagen och går ytterst sällan till verklig vila och trygghet. Ensamhushållen i Sverige står för 46 procent och många föräldrar tar hand om sina barn utan stora trygga nätverk. Trots att vi lever allt tätare och närmare ett stort antal människor upplever många en stor ensamhet. På jobbet sker ständiga omorganiseringar med skiftande arbetslag vilket kan förstärka avsaknaden av grupptillhörighet. Att bygga upp trygga arbetsgrupper där vi känner tillhörighet och trygghet kan vara en av våra viktigaste åtgärder för att orka med och må väl i arbetet med människor. En klok kollega inom psykiatrin sa en gång: ”Med ett välfungerande team i ryggen kan vi uträtta underverk.”

Vårt trygghetssystem utmanas också av att vi möter så många människor och livsöden under en dag, både genom vårt jobb och i medieflödet. Då blir vårt system överbelastat utan att ge oss det goda i att vi faktiskt kan hjälpa till och är viktiga för andra. När vi ger omsorg och upplever att det gör gott, att vi faktiskt kan påverka andras lidande och svårigheter, skapas glädje och mening inom oss.

Har du känt dig rastlös, orolig eller...