: Lars-Erik Nilsson, Nils Lennartsson
: Minnen från skog o sjö En man, tusen äventyr: En fosterpojke berättar om sitt otämjda liv. Från 1800-talets Närke till ishavets vidder. Ett liv av skratt, möda och äventyr.
: Books on Demand
: 9789181147124
: 1
: CHF 8.40
:
: Biographien, Autobiographien
: Swedish
: 190
: Wasserzeichen
: PC/MAC/eReader/Tablet
: ePUB
Boken är en sammanställning av självbiografiska upplevelser, några dikter med mera, skrivna av Nils som berättar om sitt liv som bl.a. dräng, skogshuggare, kolare, rallare och inte minst jägare. Berättelserna återfanns i en ärvd bortglömd ringpärm på vinden och innehåller ofta en stor portion humor. De börjar på några gårdar i Närke för att till största delen utspela sig i Orsa finnmark, Dalarna, Härjedalen och Jämtland. De fortsätter med säljakt i norska ishavet och på Kvarkens isar utanför Holmsund för att slutligen hamna i Västerbottens inland. Texten har skrivits om till modern svenska och kompletterats med bilder, utdrag från kyrkböcker, kartor m.m. liksom förklarande fotnoter och några extra kapitel av informativ karaktär.

Jag Lars-Erik Nilsson är en pensionerad f.d. möbelfabrikant från Småland född 1952. Detta är mitt första bokprojekt någonsin och jag har ingen erfarenhet av författande. Jag har däremot ägnat mig en del åt släktforskning vilket har varit till hjälp vid arbetet med boken. Huvuddelen av bokens innehåll är från början skriven av min morfars bror Nils Lennartsson. Min roll som medförfattare har bl.a. bestått i att jag med hjälp av att forska på personer som nämns i texten försökt ordna berättelserna i någotsånär kronologisk ordning. Jag har dessutom skrivit om texten till modernare språk, satt rubriker, infogat bilder, gjort layout och skrivit några kompletterande avsnitt m.m.

Vem var Nils?


Nils föddes i Örebro. Han var tillsammans med sin tvillingsyster Greta, yngst i en syskonskara på fem pojkar och en flicka. Deras mor Augusta Leonardsson var ogift och för samtliga syskon står det i kyrkböckerna att de är ”oäkta” d.v.s. födda utom äktenskapet. Vem som är fader anges ej. Augusta och hennes barn bodde tillsammans med mormodern och hennes man, men när mormodern blev änka, försvann familjens försörjningsmöjligheter och de blev utfattiga. Både mormodern och modern, liksom Nils fyra bröder blev då intagna på stadens fattighus, kallat ”Örebro Stads Arbetsinrättning” eller kort och gott ”Inrättningen”. Där bodde de redan när Nils och tvillingsystern Greta föddes den 25 oktober 1892.

Syskonen skingrades så småningom genom att de av fattigvårdsnämnden utackorderades till olika fosterhem. Personer som var intresserade av att ta hand om ett barn mot ersättning fick anmäla sig och tala om hur mycket de ville ha betalt. Fattigvårdsnämnden beslutade sedan till vem barnet skulle utackorderas, vilket oftast blev hos den som begärde minst. Detta gjorde att yngre barn kunde komma till hem med dålig eller ingen inkomst, som på så sätt kunde få in lite pengar, medan lite äldre barn ofta hamnade hos någon bonde som såg det som ett sätt att få billig arbetskraft.

Från Örebro Stadsarkiv har jag fått ett utdrag ur boken; ”Rulla öfver Arbets-hjonen vid Örebro Stads Arbetsinrättning”. Där kan man läsa att Nils den 17 juni 1893, alltså knappt 8 månader gammal, utackorderas till ”Enkan Anna Lovisa Eriksson i Linneberg, Knista, mot 70 kronor årligen” medan hans tvillingsyster Greta den 15 oktober samma år utackorderas till ”Enkan Jonsson i Örebro”.

Utdrag ur ”Rulla öfver Arbets-hjonen vid Örebro Stads Arbetsinrättning”.

Den 23 mars 1899, alltså sex år senare, får modern äntligen anställning som hushållerska hos Sockerbagare G Myrén i Örebro och blir utskriven från fattighuset. Kanske skulle hon nu kunna ordna upp sitt liv och eventuellt ta hand om sina barn igen. Moderskänslorna fanns säkert kvar, för tvillingsystern Greta skriver i sina memoarer att hon minns att mamman någon gång kommit och hälsat på och då haft med sig en fin tårta och en annan gång ett stort grant påskägg. Hon hade dock inte fått komma in i fosterhemmet, utan fick stå ute i porthålet och dela med sin lilla dotter.

På pingstdagen 1901 inträffar dock en stor tragedi. Modern omkommer tillsammans med två arbetskamrater från bageriet, i en drunkningsolycka. (se tidningsnotis nedan)

Nils bodde sina första år hos änkan Anna Lovisa Eriksson på torpet Linneberg som låg på ägorna till Sörgården nr 1 i Kinkhyttan utanför Fjugesta. Eftersom han var utackorderad och inte adopterad, kan han inte hittas i kyrkböckerna under Linneberg, utan står fortfarande skriven på arbetshuset i Örebro ända till 1907. Han själv skriver inte särskilt mycket om barndomen i sina berättelser, men han nämner bl.a. att han hade en fosterfar, vilket gjorde mig fundersam. Det fanns nämligen ingen mansperson alls i änkan Erikssons hushåll enligt kyrkboken. Det visade sig dock senare att fram till år 1900 bodde han kvar hos änkan Eriksson, men därefter togs han istället omhand av August och Augusta Svensson, ägarna till själva gården som torpet låg på. Jag vet inte varför, men August Svensson var en person som var engagerad i både skolstyrelse och fattigvårdsnämnd. Hos dem fick han en familj med nya syskon. Detta fick jag till slut veta efter enträget sökande bl.a. via Facebook. Jag kom där i kontakt med en person som gav tips som ledde till att jag kunde hitta fosterföräldrarnas barnbarn. De kunde sedan hjälpa mig med massor av upplysningar om Nils, hans uppväxt och personlighet. Från Lekebergs kommunarkiv fick jag fram hans skolbetyg som även visade vilket år han flyttade till sin nya fosterfamilj i Kinkhyttan. Han gick i småskola och folkskola från år 1899 till 1905 i Hälsingsåsen och av betygen kan man se att han var flitig och att han var hemma från skolan endast av giltiga skäl, i genomsnitt bara fyra dagar per termin. Man kan också se att hans bästa skolämnen var; innanläsning, biblisk historia och geografi.

Urklipp från tidningen ”Svenska Amerikanaren”, USA, 18 juni 1901

Nils tillsammans med sin fosterfamilj i Kinkhyttan år 1900
August& Augusta Svensson med döttrarna Anny i mitten och Alice till höger

Nils tvillingsyster Greta som växte upp hos en lite finare familj i Örebro, skriver så här om Nils i sina memoarer;

”Min tvillingbror hade det inte alls bra under sin uppväxt hos en snål lantbrukare. Vi träffades först som vuxna och han berättade då bl.a. en episod från sin tid som skolpojke. Bonden hade sagt, att om han ville hugga en viss mängd ved var dag sedan han kommit hem från skolan, skulle han få följa med till höstmarknaden och få en cykel. Naturligtvis arbetade han av alla krafter en lång tid, men när marknaden inträffade och han påminde om löftet svarade bonden, att något sådant hade visst inte varit på tal. Att ge Nils en cykel kunde det inte bli tal om, det hade han visst inte råd med. Ett så sadistiskt handlingssätt satte nog svåra ärr i ett litet pojkhjärta”.

Om detta var sant eller inte kan vi ju inte veta, men så illa var det kanske inte eftersom Nils återvände på ålderns höst till just den gård där han vuxit upp. Han bosatte sig alldeles i närheten och hade mycket tät kontakt under de sista åren, med sina ”fostersyskon”. Det torde ju tyda på att hans barndomstid inte alls varit så svår som tvillingsystern Greta hade uppfattat det. Nils berättar bl.a. att han fått en bössa av sin fosterfar, vilken förmodligen initierade hans livslånga och mycket stora intresse för jakt.

Ovan: Kinkhyttan Södergård I detta hus växte Nils upp hos familjen August& Augusta Svensson. Idag bor deras barnbarn Gun-Britt Gerhardsson här och på andra sidan vägen bor hennes bror Bengt Svensson. De har hjälpt mig med många upplysningar om Nils.

Till Höger: Brohyttan 1:17 eller ”Älgkärrsängen” som Nils hyrde och bodde i en tid innan han flyttade till en annan liten torpstuga kallad Dalstorp.

I den gamla familjebibeln som fortfarande finns kvar i Kinkhyttan, står Nils inskriven bland övriga familjen.

Av Nils betyg och i skolmatrikeln har jag kunnat utläsa att han började skolan den 1 mars 1899 och slutade den 3 juli 1905. Under dessa 6 år och 4 månader hade han varit frånvarande endast 25½ dag. Betygsskalan var a, ab, ba, b och c där a var högsta betyg. Man kunde också få ett + eller – som tillägg. På betyget ovan kan man se att Nils har ”b” ivälskrivning, grammatik, sång, gymnastik och teckning samt ”b+” i ämnenainnanläsning, katekes, geografi och naturlära. Han har ”ab”i biblisk historia och räkning, samt ”a” iuppförande och flit
.. I ämnetbiblisk historia skulle man i klass 3 enlig läroplan kunna; ”Berättelserna 1-35 samt Johannesevangeliet 1-9. Mattéus-evangeliet 5-7 samt Apostlagärningarna.” i ämnetkatekesen; ”från början t.o.m. 5:e budet” (troligen utantill).historia; ”om forntiden till medeltiden”.naturlära; ”vilda djur, djurrikets indelning samt däggdjuren”.grammatik och rättskrivning; ”Redogöra för det lästa rätt och avskrivning”.

Två år efter att Nils slutat skolan, när han var femton år, tog han värvning som skeppsgosse vid Svenska Flottan i Karlskrona där han stannade ett år. En del av vad som hände under de kommande åren, när han jobbade som skogsarbetare, kolare m.m. berättar han om i den här boken.

Nils på besök hemma i Kinkhyttan, här tillsammans med sin fosterbror Sven Svensson

Nils var en person som troligen inte uppskattade att kyrkan och myndigheterna hade alltför mycket information om honom. Under åren 1913 till 1923 står han visserligen skriven i Lillkyrka socken utanför Örebro, men ingen vet var han befinner sig, så därför blir han noterad i den så kallade ”obefintlighetsboken”. År 1924 har han flyttat och är skriven i Holmsund utanför Umeå,...