1.ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT

Växthuseffekten

Global uppvärmning är värsta hotet efter kärnvapenkrig. Vi vet att växthuseffekten kommer att medföra att våra havsnivåer stiger och med det följer extrema vädersituationer med översvämningar, tornados, extrem torka, jordskred m.m. Dessutom kommer ökenutbredningen att fortsätta. Perioder när vi tycker att vädret är som vi förväntar oss av respektive årstid blir mer sällsynta.

Atmosfären består av flera olika gaser. Gaserna vattenånga, koldioxid, metan och lustgas är så kallade växthusgaser. Växthusgaserna gör att de kan absorbera vissa våglängder av den värmestrålning som är på väg att lämna jorden. Värmen i växthusgasen återstrålas sedan vid en längre våglängd, som absorberas igen1.

Växthusgasutsläpp totalt, Mton CO2ekv.

Växthusgaserna gör att värmestrålningen stannar kvar i atmosfären tills våglängd blivit längre och inte absorberas, utan strålar ut i rymden. Växthuseffekten är nödvändig för allt liv på jorden. Utan växthuseffekten skulle jorden vara ungefär 30oC kallare än den är idag.

Mängden växthusgaser är som ett täcke som håller jorden lagom varm. Mängden växthusgaser reglerar temperaturen på jorden. När mängden ökar stiger temperaturen här på jorden och tvärs om.

Inte oväntat är personbilarna stora utsläppare

Utsläpp från fossila bränslen väntas öka globalt

• Världens koldioxidutsläpp från fossila bränslen väntas öka med 1,1 % i år.
• Årets ökning i Kina motsvarande 4 %.
• I Indien väntas utsläppen öka med 8,2 %.
• Inom EU minskar utsläppen från kol, olja, gas och cementproduktion med 7,4 %.
• I USA minskar utsläppen med 3 % på grund av färre kolkraftverk.
• Utsläppen från den globala flygtrafiken ökar kraftigt med motsvarande 28 % jämfört med i 2022.
• De globala koldioxidutsläppen från fossila bränslen är nu 6 % högre än 2015, året då Parisavtalet förhandlades fram.

Fossila bränslen står för 36,8 miljarder ton av totalt 40,9 miljarder ton koldioxid som beräknas släppas ut.

Vad är Parisavtalet?

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som framför allt kom till för att begränsa den globala temperaturökningen, och för att stödja dem som drabbas av klimatförändringarnas effekter2.

Parisavtalet fastställer att temperaturstegringen ska begränsas till max. 2o C år 2050 men ska helst begränsas till 1,5o C.

Detta ska åtgärdas genom att minska utsläppen av växthusgaser. Dessutom ska förmågan att anpassa sig till de negativa effekterna och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

President Donald Trump beslöt att lämna Parisavtalet, men USA återinträdde den 4 november 2020 , dvs. dagen efter USA valt en ny president. Den nyvalde president Biden hade utlovat att USA åter skulle träda in i Parisöverenskommelsen och genomföra åtgärder, som bidrar till att målen i Parisavtalet uppnås. Men vad kommer att hända efter nästa presidentval i USA? Åtagandena ska skärpas successivt och ska stämmas av var femte år.

En grundtanke är att de länder som har bäst förutsättningar ska gå före, och att industrialiserade länder ska ge stöd till utvecklingsländer. Stödet till utvecklingsländerna ska ske genom klimatfinansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad och användas både för utsläppsbegränsningar och klimatanpassning. Avtalets innehåll klubbades vid klimatkonferensen (COP21) i Paris i december 2015.

Avtalet trädde formellt i kraft i november 2016. Kopplat till Parisavtalet finns den så kallade regelboken med ett gemensamt regelverk för hur länderna ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina åtagande under Parisavtalet.

Uppvärmningens konsekvenser

Det talas om det så kallade 2oC-målet. Men vad händer egentligen vid denna magiska gräns?

Det korta svaret är: En hel del. Detta säger forskningen om klimateffekterna vid olika mycket uppvärmning. I takt med temperaturhöjningen ökar också risken för torka och vattenbrist3.

1oC-världen

1oC-världens gräns har vi redan passerat. Det innebär att dagens globala medeltemperatur har ökat med drygt en grad jämfört med förindustriell tid.

• I Arktis, som norra Sverige tillhör, går uppvärmningen dubbelt till tre gånger så snabbt och medeltemperaturen där har redan ökat med över 2oC.
• I Arktis har havsisens utbredning, mätt i september varje år, minskat med cirka 13 procent per årtionde sedan 1979.
• Värmeböljor har blivit vanligare i Medelhavsområdet och Mellanöstern.
• Torka och akut vattenbrist är ett alltmer utbrett problem bland annat på Afrikas horn och i Sydafrika.
• Översvämningar, lerskred och regnstormar har blivit vanligare i bland annat Anderna och Himalaya.
• Den genomsnittliga havsytan har redan höjts med cirka 20 centimeter, vilket gör det lättare för stormfloder och orkaner att nå längre in över land med stora vattenmassor.
• Korallblekning slår ut korallrev jorden runt i stor skala. Dödligheten har varit mer än 50 procent för tidigare friska korallrev i det stora Barriärrevet utanför Australiens kust.
• Fyra femtedelar av alla ekologiska system på jorden påverkas redan i någon mån av klimatförändringar.

En 1,5 eller 2oC varmare värld

En rapport från FN:s klimatpanel IPCC har gjort det tydligt att 2oC uppvärmning inte är en säker nivå, och vi måste göra allt vi kan för att klara det skarpare målet om 1.5oC.

Temperatur 2018 jämfört med förindustriell tid (åren 1880– 1899).

Lokalt över Sverige har vi alltså även passerat 2oC-nivån och globalt ser vi följande effekter:

• Värmeböljor

Omkring 14 procent av världens befolkning kommer att utsättas för extrema värmeböljor minst en gång vart femte år när medeltemperaturen ökar med 1,5oC.

• Stigande havsyta

Med 1,5oC högre medeltemperatur än i dag beräknas havsytan stiga med ytterligare 40 centimeter till år 2100. Vid 2oC uppvärmning stiger samma siffra till 46 centimeter. Man varnar också för en betydligt kraftigare havsytehöjning, upp till två meter på hundra år.

• Döda...