Det latinska ordet incestus betyder oren, otuktig eller blodskam. Rathsman (2001) beskriver incest som en akt av sexuell karaktär mellan individer som är formellt eller informellt relaterade genom blodsband. Incest inkluderar flera olika variationer av övergrepp såsom oral, vaginal-, analsex eller penetration med objekt i något av dessa kroppsliga områden med hjälp av hot, kraft eller tvång. Freud (1944) skriver iTotem och Tabu, om incesttabut som han menar funnits genom alla tider och som reglerar vem vi får och inte får uppleva attraktion, lust och sexualitet med. Han beskriver att urtidsmänniskan med skrupulös noggrannhet och minutiös stränghet strävade efter att förhindra incestuösa könsförbindelser. Vilket förhindrade medlemmar av samma totem att ingå sexuella förbindelser eller att gifta sig med varandra. Överträdelse av förbudet straffades och hämnades av hela stammen då det hotade dess överlevnad och innebar en tyngande skuld. Freud hävdade att förbudet mot incest är själva fundamentet för vår civilisation. Incest blir i den bemärkelsen inte bara ett brott mot ett subjekt, utan mot hela mänskligheten på ett symboliskt plan. Incest i Sverige har gått ifrån att på 1600 talet vara ett religionsbrott till att senare århundraden bli betraktat som ett våldsbrott. På 1600-1700 talet hade Sverige den strängaste lagstiftningen mot incest i världen. Under 1900 talet skedde en kursvändning sedan flertalet frivilliga incestrelationer legaliserats mot att lagstiftarna började intressera sig för otillåtna relationer mellan framför allt far och dotter. Clementsson (2017) menar att det var lättare att förlåta incest mellan socialt jämbördiga kusiner än mellan parter som i teorin skulle vara maktmässigt över och underställda varandra. I äldre tider jämställdes släktband som baserades på blodsband (skyldskap) med släktband som baserades på giftermål eller sexuella kontakter (svågerskap). Incest eller blodskam som var en vanligare benämning var inget vanligt horsbrott utan räknades till högmålsbrotten. Detta var brott som var riktade mot Guds egen lag och sådana brott kunde inte sonas via världsliga domstolar. Om man underlät att straffa sådana syndare kunde Gud kollektivt straffa folket genom olyckor, krig, missväxt eller sjukdom (Malmstedt, 1994; refererad i Clementsson, 2017). Incest och sexuella övergrepp har länge varit ett tabubelagt ämne i Sverige. Personer som utsatts har inte vågat berätta om händelserna med hänvisning till hot från förövare eller allmänhetens åsikter. Innan problemen uppmärksammades lades skulden på barnen då samhället haft en syn, att framför allt flickor utpekats som lössläppta och förföriska. Att inte berätta blev ett sätt att skydda sig själv (Carlsson, 2009). Faller (1991) beskrev att under 1970 talet antogs barns anklagelser om sexuella övergrepp vara fantasier grundade på barnets omedvetna önskningar om att ha en sexuell relation med den vuxne utifrån Freuds driftsteori. I början av 1990 talet fanns det ett stort intresse från kliniker och forskare att vidare undersöka olika behandlingar av dissociation och incest. Men under samma årtionde började en trend växa sig starkare med en misstro till så kallade bortträngda minnen och kliniker som avtäckte incestminnen, eftersom antalet patienter och anklagelser växte lavinartat. Det spekulerades om suggestion och inplanterade minnen av hämndlystna föräldrar vid skilsmässor och av terapeuter. Minneskriget stod mellan kliniker som hävdade att minnen kunde trängas bort för att sedan återhämtas och forskare som ansåg att bortträngda minnen inte existerade. Kliniker anklagades för att kontaminera patienternas minnen med falska tankar och idéer. Anklaganden, missvisande böcker och artiklar skrevs som resulterade i ett årtionde av avståndstagande från vidare forskning. Mellan forskarnas rädsla för negativa reaktioner på sitt arbete och det allmänna incesttabut togs ordet incest nästan bort från forskningssammanhang. Debatten är fortfarande polariserad trots överväldigande forskning om dissociation. Courtois (2010) skiljer på incest mellan blodsläktingar och incest mellan en vuxen och ett barn som antingen via lagen eller överenskommelse ingår i familjen (giftermål med barnets förälder, adoption eller fosterförälder) eller incest med en vuxen som anses vara nära familjen och har en vårdgivande funktion. Incestens grad av övergrepp värderas utifrån att det finns en stor åldersskillnad som genererar makt och erfarenhet. Huruvida ett barn har haft åtrå, tänkt på eller gett samtycke är irrelevant då det är just de variablerna som skapas via grooming, tvång eller hot av en person med mer makt. Trots sin höga prevalens är incestuöst beteende förbryllande utifrån ett evolutionärt perspektiv. Effekter som inavel, depression, ökad risk för genetisk homozygositet, som ökar dödligheten hos avkomman från nära genetiska släktingar reducerar den reproduktiva konditionen och vidare förekommer incest över hela världen (Charlesworth& Willies, 2009; Seemanovå, 1971; refererad i Pullman, Babhishin& Seto, 2019). Enligt Svedin och Banck (2002) har funktionsnedsatta, invandrarbarn, barn från stora familjer, barn med tidigare erfarenhet av sexuella övergrepp och barn med många familjemedlemmar större risk att bli utsatta för sexuella övergrepp. Barn som utsätts för sexuella övergrepp beskrivs ofta som ensamma, socialt isolerade och med få eller bristfälliga kamratrelationer.
De flesta politiker har en låg uppfattning och kunskap om sexuell exploateringen av barn och fenomenet bortses infrån generellt (Briggs, 2012). Schultz (2014) hävdar att på grund av den chock och terror som kommer upp vid rättegångar som handhar sexuella övergrepp har institutioner, myndighetsföreträdare och även departement som har som uppgift att skydda barn, vittvättats och deras klagomål tystats. Enligt den feministiska skolan är bristen på politiskt engagemang som adresserar våld mot flickor något som härstammar från kulturella sammanhang och patriarkala strukturer som innebär normer för maskulinitet och kvinnans underkastelse (MacKaninnon, 2005; UNICEF, 2000). Idag finns det ingen globalt accepterad definition av incest utan ordets betydelse är påverkat av kultur, lagar och vad som anses acceptabelt i samhället. Även graden på släktskap i relation till incesttabu varierar såsom äktenskap mellan kusiner. Enligt Svedin och Banck (2002) går debatten om sexuella övergrepp mot barn i vågor och intensifieras ofta i media efter något fall av barnpornografi, övergrepp mot barn på förskola eller gruppvåldtäkt uppmärksammats. Incest och tystnad hör ihop, det tar ofta årtionden innan ett offer fattar mod till sig och vågar berätta. Men problemet är inte incestöverlevares tystnad, utan att vi som samhälle inte har lyssnat. Incest som företeelse kommer troligtvis inte att upphöra utan behöver för alltid vara talbart, aktuellt och finnas på politiska agendor. Men det är nästan som att samhället återupptäcker detta känsliga ämne och brott gång på gång i stället för att låta samtalet om incest upphöra att vara tabu en gång för alla.
WHO (World Health Organisation) har undersökt bredare definitioner av våld och sexuellt våld och visar på att ungefär 20-35 procent av alla kvinnor är drabbade. Enligt SOS Incest består offren av 80% kvinnor och 20% män och enligt WHO utförs 96 % av incestuösa övergrepp av män. En svensk studie som undersökt erfarenheter av sexuellt tvång bland 1335 kvinnor i åldern 18-74 är visade att 12 procent hade sådana erfarenheter (Öberg, Fugl-Meyer& Fugl-Meyer 2002). Flertal studier pekar på att ungefär 28 procent av kvinnor och 10 procent av männen i allmän befolkning har upplevt sexuella övergrepp före 14 års ålder (Loeb med flera 2002). En allmän betydelse av sexuella övergrepp mot barn inkluderar både övergrepp i form av fysisk kontakt där förövaren rör barnet sexuellt, tvingar barnet att röra sig själv eller förövaren genom oral-, anal eller vaginalsex, eller genom handlingar som inte innefattar fysisk kontakt...