: Lars-Arne Sjöberg
: Skogen Vår räddning fem i tolv
: Books on Demand
: 9789180802680
: 1
: CHF 7.90
:
: Naturwissenschaften allgemein
: Swedish
: 380
: Wasserzeichen
: PC/MAC/eReader/Tablet
: ePUB
Varje år planteras minst 380 miljoner träd i Sverige. För att Sveriges alla svampskogar, ungskogar, promenadskogar och råvaruskogar ska finnas även för kommande generationer återplanteras minst två nya träd för varje som avverkas. Den svenska skogen växer dubbelt så mycket nu som för 100 år sedan. Det pågår en förvandling av Svensk skogsindustri från de traditionella produkterna till nya. Papper, timmer och ved får konkurrens av nya produkter och nya processer i en ny produktmix. Det har uppstått en konkurrens kring skogens använd-ning. Den sedan länge etablerade skogsindustrin med inriktning på papper och virke har mötts av ett intresset för att vidareutveckla trädets innehåll av lignin.

LARS-ARNE SJÖBERG är pensionerad professor och universitetsråd från Karlstads universitet Han har skrivit ett 30-tal böcker inom olika områden såsom klimat, miljö, teknik och integration.

2. SÅGA, BRÄNNA, KOKA ELLER…?


Varje år planteras minst 380 miljoner träd i Sverige för att Sveriges alla svampskogar, ungskogar, promenadskogar och råvaruskogar ska finnas även för kommande generationer återplanteras minst två nya träd för varje träd som avverkas.

Den svenska skogen växer dubbelt så mycket nu som för 100 år sedan2.

Svensk skogsindustri förvandlas från de traditionella produkterna till nya. Papper, timmer och ved får konkurrens av nya produkter och nya processer i en ny produktmix.

Det har uppstått en konkurrens kring skogens användning. Den sedan länge etablerade skogsindustrin med inriktning på papper och virke har mötts av ett intresse för att vidareutveckla trädets innehåll av lignin.

I dag används cirka en fjärdedel av den skog som avverkas i Sverige till timmer och sågade varor. Resten blir papper, textilmassa eller ligninprodukter. En mindre del blir kemiprodukter som terpentin eller tallolja.

Vi vill å andra sidan njuta av en skog för att ströva i och uppfyllas av den fantastiska atmosfär som vi endast kan få uppleva i en skog, som inte är utsatt för industriellt skogsbruk.

Virkesförrådet har ökat kraftig sedan 1920-talet. Då uppgick det totala virkesförrådet till 1 658 miljoner kubikmeter (m3sk) jämfört med idag då det är 3.574 miljoner m3sk (exklusive döda träd). Det är en ökning med 113 procent3.

Sveriges totala landareal är 40,8 miljoner hektar. Den totala skogsmarksarealen är drygt 28 miljoner hektar, alltså 69 procent av landarealen. 23,6 miljoner hektar räknas som produktiv skogsmark. Det är 58 procent av landarealen.

Den totala tillväxten på Sveriges produktiva skogsmark är cirka 119 miljoner m3sk per år (2019).

Avverkningsvolymen är högst i Götaland och lägst i norra Norrland. Den årligen avverkade volymen under avverkningssäsongerna 2014/15 - 2018/19 var i medeltal cirka 85 miljoner m3sk. Den största avverkningen skedde i form av slutavverkning (60 procent). Slutavverkning är den sista åtgärden i trakthyggesbrukets cykel. Det är den åtgärd som ger de största intäkterna för skogsägaren men har också den största miljöpåverkan4.

Trakthyggesbruk är ett skogsbrukssätt som innebär att man etablerar en ny generation träd samtidigt i beståndet. Under uppväxten vårdas beståndet med olika former av röjning och gallring, för att slutligen skördas genom någon form av slutavverkning, varpå ett nytt bestånd kan anläggas och cykeln upprepas5.

Gran svarar för 55 procent av den avverkade volymen. Tall utgör 33 procent och resterande volym 12 procent utgörs av lövträd.

Inom forskningen pågår just nu en rad spännande projekt. Vissa av dessa kommer till användning i framtiden, andra är redan verklighet. Skogen kan inte ensam rädda vårt klimat, men använder vi den på rätt sätt är den en viktig del av lösningen6.

Den svenska skogen kan bidra både till ett mer hållbart och kretsloppsanpassat Sverige och är samtidigt en klimatsmartare värld. Skogen måste även fortsättningsvis brukas på ett hållbart och klokt sätt.

Den största markägaren är Sveaskog AB, som ägs av staten, med cirka 15 procent av all svensk skog.

Vem äger Sveriges skogar?7

ÄgareAndel
1.Privata enskilda ägare50 %
2.Privatägda aktiebolag25 %
3.Statliga aktiebolag14 %
4.Övriga privata ägare6 %
5.Staten3 %
6.Övriga allmänna ägare2 %

Riksskogstaxeringen inventerar landets skogar kontinuerligt. Detta är en stickprovsinventering där provytor inventeras och utgör underlag för skattningar av arealer och virkesvolymer.

Ägandet har olika former8:

BolagProduktiv skog
1.Sveaskog Förvaltnings AB2 974 478 ha
2.Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA1 637 100 ha
3.Bergvik Skog Väst AB1 566 671 ha
4.Holmen AB586 793 ha
5.Statens Fastighetsverk553 006 ha
6.Holmens Bruk AB442 267 ha
7.Bergvik Skog Öst AB314 612 ha
8.Scaninge Holding AB165 204 ha
9.Naturvårdsverket130 275 ha
10.Svanö AB123 428 ha

Kuriosa

  • Världens högsta träd finns i Kalifornien i USA. Det är 112 m högt och är av trädslaget Sequoia sempervirens. Det är så imponerande att man gett det ett namn: Howard Libby Tree. Skulle man fälla Howard Libby så skulle det nå över en hel fotbollsplan!
  • Världens största träd sett till volymen är ett mammutträd som också växer i Kalifornien. Det har också fått ett namn och kallas för General Sherman. Dess omkrets är hela 31 meter och höjden 83 meter.
  • Den högsta gran som man känner till i Sverige var en gran som växte i Lekvattnet i Värmland. Sedan den dött och man sågat ner den visade den sig ha varit hela 48 meter hög.
  • Vanlig skog i Sverige i södra Sverige är träden ungefär 25–30 meter höga. I norra Sverige är de 15–20 meter9.

Vi ska såga eftersom vi behöver ett bra byggnadsmaterial. Ökad kunskap om träets fysikaliska egenskaper har lärt oss att vi kan bygga höghus i trä. Rädslan för bränder är överdriven och limträbalkar står bättre emot brand än de flesta andra byggnadsmaterial.

Veden är egentligen ett för bra material för att vi ska bränna upp detta. Men i många situationer är veden den bästa värmekällan.

Pappersbruken behöver fibrer från massaindustrin. Vi måste koka för att frilägga fibern och kunna producera ett bra papper. Den digitala tekniken med informationsöverföring i digitalform har kraftigt minskat behovet av tidningspapper. Däremot har samhällsutvecklingen medfört att behovet av förpackningar har ökat. Papper står sig väl som förpackningsmaterial.

Intresset för skogen växer för varje år. Utöver traditionella produkter utvecklar man nya tillämpningsområden10.

Vad är på gång inom skogsindustrin?

Forskningen har visat på ett stort intresse för denna fantastiska råvara. Det som tidigare användes till papper eller till byggande har nu blivit en råvara för en lång rad nya produkter.

Några exempel

  • Interaktiva papper och förpackningsmaterial som ändrar utseende och form när de responderar på olika stimuli.
  • En stor och viktig del är livsmedelsförpackningar där de skyddar livsmedlet mot yttre påverkan.
  • Man kan använda cellulosa till produkter såsom barriärmaterial för livsmedelsförpackningar eller biopolymerer med nya egenskaper.
  • Flaskor i trä kan i framtiden bli ett alternativ till glas och plast.
  • Framtidens förpackningar gjorda av skogsråvara kommer själva att kunna berätta för dig hur innehållet mår.
  • Kläder kan tillverkats av skogens fibrer. Du kommer att kunna hitta allt fler i dina klädbutiker. Återvinningsbara och mjuka som mossa!
  • Svenska forskare tittar just nu på hur skogens råvaror kan användas för att tillverka batterier.
  • Kosmetika från skog kanske låter konstigt, men i många krämer och sminkprodukter finns redan idag återfuktande ämnen som kommer från skogen.
  • I framtiden kommer kanske även plast från skogen att finnas. Kanske en papperspåse för vatten utan att den går sönder...