Kapitel Chapter 2. Ecuador and Cuenca.

Kapitel 2. Ecuador från huvudstaden Quito till och i Cuenca oktober 2018.

En mycket naturskön bussresedag denna den 7 oktober som bland annat innebär:

-Resa längs den genomgående, i hela västra Sydamerika, så kallade Pan-American Highway som resan kommer att företas på – ofta! I dag tar den meddelat cirka 11 timmar, men det känns inte så för det är så otroligt mycket att se längs vägen och under stoppen!

-Vägen här uppe i överraskande vackra Anderna på olika höga höjder kommer under de dryga 450 kilometer som den innebär att genomföras längs ”The Avenue of the Volcanoes”. Spännande! Här har under århundranden massor av vulkanutbrott, lerfloder efter utbrott och jordbävningar härjat och förstört och om detta kan man läsa och även stundtals se om man söker informationen. Flera städer och otaliga byar längs resvägen har förintats för att åter byggas upp varav Ambato är ett sådant exempel.

-Ecuadors första järnväg, vilken byggdes 1909 mellan Quito och hamnstaden Guayaqil, innebar att tidigare 9 dagars multransporter blev 2 dagars tågresa i stället. Denna för turister särskilda så kallade ”all inclusive” resa är en spektakulär och mycket sevärd och innehållsrik tågresa med historiska och natursköna stopp längs vägen.

Tyvärr medger inte budgeten en fullständig sådan resa för vår del eftersom notan för paketresan i fråga år på någonstans runt 2000 USD - dyrt som ……! Det blir ett russin ur kakan i stället, hoppas vi, i sinom tid under månaden. Berömda Galapagos övärld som tillhör Ecuador klarar tyvärr inte heller plånboken av …… kanske år ……????

Mycket sevärt även detta får vi efterhand klart för oss främst under de kommande veckorna.

-Längs resrutten finns otaliga termal bad kallade Banos, naturparker, lokala marknader och sevärdheter som t ex Inkahistoria och aktiva och inaktiva vulkaner och dramatiska berg och dalar. Allt hinns ju inte med under denna resa, tyvärr! Ecuadors högsta berg Chimborazo på 6 310 meter är tjusig att skåda i närheten av Alausi. Berget är den punkt på jordklotet som mätt är LÄNGST IFRÅN jordens mittpunkt.

Här finns också många sorters djur t ex tapir, björn och inte minst lamadjuret som används fortsatt som lastbärare av vissa lokala stammar/kulturfolk. Många olika kulturer lever här och som tvingades såväl bort härifrån som andra hit från t ex norra Peru. Här finns också delar av Inkaimperiets ”highway” mellan centrat Cuzco i Peru till utposten Quito här i Ecuador. Alltså mycket att se runt mitt kommande resmål och längs the Pan American Highway! Härligt!

Synintrycken längs vägen är många och inledningsvis i form av böljande vackra jordbrukslandskap, om än uppodlade med små tegar vilka klättrar upp på bergs- och vulkansidorna, typ det vi hade i Sverige innan skiftesindelningen upphörde. De ger nog en inkomst till de många bönder som syns här. I alla fall mat och överlevnad.

Detta naturlandskap inramat på var sin sida av otaliga berg och vulkaner i ett mycket kuperat landskap. Tyvärr är det skräpigt längs vägen och plast är ett slående inslag- så troligen skulle många miljömänniskor som fokuserar på enbart Sverige kunna göra en påtaglig insats i detta land. Att hålla rent i sitt eget land här ute är inte prioriterat av många skäl förstår vi efterhand.

Efter detta våldsamt kuperade berg och dalar landskapet så syns också den ibland slingrande järnvägsrälsen, hur man nu lyckats med det bygget? Otroligt fascinerande och omväxlande natur som kräver ett återbesök i närtid och i lugnare tempo vilket är ett måste, känns det som! När?

Här längs Anderna så kryper molnen och även dimman långt ner i dalarna så bland annat Cotopaxi och övriga är mycket svåra att fånga på klara foton. Synd! Försöker så gott det går!

Strömförsörjningen här är ytterst sporadisk verkar det som så att hålla värmen i sina enkla små hus på landsbygden är nog en stor utmaning liksom ljus den mörka delen av dygnet. Elda i enkla spisar ja, men ved är en bristvara. Men man är kraftigt påklädd. Troligen ett slitigt och ganska så ekonomiskt fattigt liv men rikt vad gäller natur och frisk luft. ”Slott och koja” syns tydligt längs dalarnas vägar.

Den mycket bekväma bussen kör tämligen snabbt mellan sina olika stopp och hållplatser så det blir snabbt en vana att ”knipa” hårt och dricka mindre för man vill nog inte, verkar det som, städa bussens toalett för dörren är låst. Det är mycket billigt att åka buss och ger mycket upplevelser och på stoppen längs vägen kan man köpa det mesta man behöver längs resans väg. Färsk frukt är ett utomordentligt gott och fräscht inslag som även försäljs på bussen av de otaliga lokala försäljare som tillåts stiga snabbt ombord för att försvinna så snart de svept genom bussens stolsrader och kanske sålt något typ dricka, glass, frukt, godis, bakverk typ goda banankakor, nötter i olika former med mera!

Konstant av- och påstigning spontant, efter chaufförens och medarbetarens gottfinnande, längs vägen för bussen verkar vara folkets naturliga och bästa transportmedel och därför billigt. Dessutom är bussarna i mycket gott skick. Hur man utöver sålda biljetter på busstationerna tar betalt inger en viss fundering för andre mannen på bussen går runt och tar betalt efterhand och biljetter är sällsynta.

Byxfickan verkarvara kassalådan.

Mellan Quito – Riobamba tar det 4 timmar medbussen. Mellan Riobamba – Alausi 2 timmar och mellan Alausi – Cuenca 3,15 timmar.

Till detta matstopp och andra små stopp. Totalt +11 timmar. Tiden går mycket fort när man bör vara fokuserad på upplevelserna främst utanför!

Det mest slående är, tycker jag, att man på dessa höjder har mellan bergskedjorna i dalarna så mycket uppodlad mark för grönsaker, spannmål och betesängar för djuren ko, får, get, lama m.fl. (Foto nr - 378: Naturen, molnen, bergen söderut efter Quito) Men även spektakulärt vackra bergspass här upp i bergskedjorna där vägen ringlar sig likt en orm bokstavligen över bergskammarna och ned i dalarna. (Foto399: Upp och ner, berg och dal söder Quito och före Alausi) Sträckan må vara kort mätt i kilometer fågelvägen men tiden det tar att köra upp och ned i dessa pass är det som i huvudsak styr restiden. VACKERT!

Så rullar bussen ned sista bergskanten mot Cuenca i numera kvällsmörkret och ett kraftigt regn gör att en taxi letas upp, snabbt.

Cuenca som är Ecuadors tredje största stad, UNESCO World Heritage skyddad och vilken var tidigare en Inkastad med namnet Tomebamba.

Ett namn som återkommer under min senare kunskapsinhämtning i staden. Nästan all Inkabebyggelse och infrastruktur förstördes av spanjorerna på 1500 talet då man besegrade detta kulturfolk över hela västra Sydamerika, som då hade andra olika namn. Därefter byggde erövrarna upp staden med sina spanska föredömen.

Guideboken anger att Cuenca troligen är den mest attraktiva staden i landet att besöka – vi får väl se ganska så snart! Benämns också ibland som Ecuadors Venedig.

Runt staden finns dessutom vackra naturparker bland annat Cajas med många sjöar som ger staden sin vattenförsörjning och mycket friluftsliv. Mycket olika kulturer samsas också här ikring med sina egna typiska klädedräkter och traditioner kommer det att visa sig.

Bra!

Mottagandet från min kommande värdfamilj under skoltiden är lika varmt och vänligt som jag även tidigare uppfattar folkets attityd och beteenden. Det bådar gott och efter lite översättningsstöd från familjens även engelsktalande vuxna och gifta dotter så börjar vi så sakta att förstå varandra. Somnar utan större svårigheter framåt midnatt efter en minst sagt vacker och upplevelserik lång dag!

Det...