2 KRONOJÄGAREN NILS OLOF HÄLLGREN
| Född 1858-06-16 Bränna Överkalix | Avliden 1918-11-14 Yttre Lansjärv Överkalix |
| Maka Kajsa Sofia Nilsdotter | |
| född 1859-04-13 Rödupp Överkalix | Avliden 1938-11-08 Bergviksudden Överkalix |
2.1 SAMHÄLLET UNDER 1850-TALET
Under 1850-talet fortsätter utvecklingen med nya tekniska uppfinningar, ett krav på större möjligheter till kommunikation men också början till en avveckling av kyrkans makt över folket och en övrigt mer human människosyn.
Det är inte de stora uppfinningarnas årtionde utan snarare ett årtionde när produkter för den breda befolkningen tas fram som exempelvis blixtlåset, klädnypan och konservöppnaren. Detta är årtiondet när Singer börjar producera och sälja sin symaskin, en symaskin som är så dyr att Sverige får världens första avbetalningssystem. Detta är också det årtionde när hissen utvecklas och när man med en ny metod och ny maskin kan börja framställa tackjärn industriellt lönsamt. En helt annan produkt som ser dagens ljus under 1850-talet är när Amalia Eriksson i Gränna började koka en karamell som hon kallar polkagris.
Nu har tiden kommit där nya samhällen och fabriker kräver en infrastruktur för att kunna utvecklas. Ett beslut om att staten bygger två stambanor som knyter samman Stockholm med Göteborg och Malmö med Falkenbergs fattas vilket ger de lokala järnvägsbolagen och industrispåren möjligheter att ansluta till det nya stambanorna. Ett telegrafinät mellan de viktigaste städerna byggs ut bland annat mellan Stockholm och Haparanda.
På den sociala sidan är fattigvårdförordningen en av de viktiga reformerna. Det blir nu tvingande för alla socknar att ha en fattigvårdsstyrelse som tar ansvar för de fattiga i socknen. Fattigstugor till de vuxna och barnhem till barnen eller en reglerad rotegång där styrelsen bidrar till försörjningsbördan för den fattiga men det är arbetsplikt enligt förmåga förenat med understödet. När dessa åtgärder börjar tillämpas blir tiggeriet helt förbjudet.
Andra reformer är förbudet för barn att arbeta på nätterna, att spöstraff och kyrkoplikt upphör som straff och att husaga på vuxna personer förbjuds. Från och med 1858 ger en ny lag rätt för ogifta kvinnor att ansöka om att bli myndiga när de fyllt tjugofem år. För de judar som bor i Sverige blir två nya regler viktigast, deras barn får tillstånd att gå i skola och de judar som är födda i Sverige får rätt att bosätta sig var de vill.
Vetenskapliga upptäckter detta årtionde är när Darwin publicerar sin evolutionsteori, när Louis Pasteur inleder studier av fermentering och att kolerabakterien upptäcks.
Kyrkans makt begränsas när konventikelplakatet upphör 1858. Det är inte längre förbjudet att hålla bönemöten utanför kyrkan och väckelserörelser över hela landet börjar bygga egna missionshus. Behovet att emigrera för att få utöva sin tro upphör härmed och man kan inte längre bli landsförvisad för att ha hållit predikningar.
Under 1850-talet ökar Sveriges befolkning med elva procent till tre miljoner sjuhundranittio innevånare. 1858 är födelseöverskottet fyrtioåtta tusen femhundrafyrtioen personer, hundratjugonio tusen trettionio födda och åttiotusen fyrahundranittioåtta avlidna varav etthundratjugonio av de födda finns i Överkalix församling.
Onsdagen den 16 juni 1858 föds det på Drottningholms slott i Stockholm en gosse som får namnet Oscar Gustaf Adolf och ska bli känd som Gustav V. Samma dag föds en pojke i Bränna Överkalix i ett hus där mor och far, mormor och morfar och mostrar och morbröder finns. Han namn blir Nils Olof
KONVENTIKELPLAKATET
Konventikelplakatet från 1726 förbjöd religiös verksamhet i andra lokaler än i kyrkan, Brott mot detta kunde resultera i stränga bötesstraff eller till och med landsförvisning.
I takt med att frikyrkorörelsen fick fäste i Sverige och att församlingar började bildats trots riskerna för straff tvingades staten slutligen att upphäva plakatet. I och med detta upphörde 1868 också myndigheternas rätt att hämta och tvångsdöpa barn eller att vägra baptister att viga sig.
Rätten att gå ur Svenska Kyrkan och i stället tillhöra ett av frikyrkosamfunden blev än rättighet med upphävandet av konventikelplakatet. Det kommer dock att dröja nästan hundra år till innan rätten att lämna svenska kyrkan utan att bli medlem i ett frikyrkosamfund godkänns
2.2 NILS OLOF HÄLLGREN 1858-1918
Nils Olof är son till Jöns Olofsson och barnbarn till 12-mannen Olof Henriksson och Sofia Henriksdotter i Lansjärv. Hans mamma är Anna Cajsa Englund dotter till klockaren Henrik Englund och Brita Wennlund. Jöns och Anna Cajsa har varit gifta i två månader när Nils Olof föds. Jöns har ännu inte flyttat hem till Anna Cajsa och hennes familj där paret sedan kommer att bo flera år framöver.
Fyra dagrar efter födelsen döps Nils-Olof. Faddrar vid dopet är Henrik Olson med hustru från Lansjärv, Nils Olofs faster och farbror Olof Olofsson och Brita Cajsa Olofsdotter, alla i Lansjärv. Morfar Henrik Englund och mormor Brita Wennberg, moster och morbror Jöns Englund och Christina Englund, alla i Bränna.
Under hela sin uppväxt bor Nils Olof med sina föräldrar inne i Bränna i sin morfars fastighet. Även efter morfadern avlider 1873 bor Nils Olof och hans familj kvar på samma ställe. Familjen har då utökats med Nils Olofs fyra syskon Brita Sofia, Henrik, Christina Matilda och Anna Cajsa. 1868 avlider skogvaktaren Jöns Englund, Nils Olofs morbror. Det blir Nils Olofs far Jöns som får befattningen efter Jöns Englund. Hans titel blir kronojägare vilket innebär att arbete sker på marker ägda av statliga Domänverket. Det är när Jöns blir kronojägare som han antar familjenamnet Hällgren.
1889 ställs det till med bröllop för Nils Olof och han blivande hustru Kajsa Sofia Nilsdotter. Kajsa Sofia kommer från Rödupp, är ett av hemmansägare Nils Petter Nilssons och Brita Kajsa Jönsdotter elva barn. Den tjugoandra september lyser det för Nils Olof och Kajsa Sofia för första gången och den sjunde oktober går bröllopet av stapeln med kyrkoherden Johan Alexius Rydén som vigselförrättare. Det är i sista sekunden de hinner gifta sig, bröllopet sker den sjunde oktober och den femtonde samma månad föds sonen Nils Johan Ludvig.
Nils Olof gör på samma sätt som sin mor och far, trots att han är gift och har egen familj bor han tillsammans med sina föräldrar och syskon. När Hildur föds 1896 bor de fortfarande hos Nils Olofs föräldrar där hans far nu arbetar som extra kronojägare i Bränna. Den yngsta sonen Ture föds 1898 och yngsta dottern Ester 1901, Familjen är fortfarande skrivna i Bränna men med tanke på att både Ture och Ester är nöddöpta av Johan Erik Persson i Yttre Lansjärv syns det som att familjen redan har flyttat in på kronojägarbostället i Yttre Lansjärv 2. Officiellt enligt kyrkböckerna flyttar man däremot inte dit förrän år 1900. Oavsett när de flyttar in har Nils Olof då blivit ordinarie kronojägare
1899 genomlider Överkalix en epidemi av scharlakansfeber där många också insjuknar i difteri. Under en månad stänger man en av skolorna för att stoppa sjukdomsspridningen. Nils Olofs barn klarar sig utan att bli sjuka kanske för att de inte umgås med de andra barnen utan endast leker med varandra. Det är något barnen fortsätter med under hela sin barndom, de leker med varandra i stället för att umgås med de andra barnen i byn.
Vilka arbetsuppgifter har Nils Olofs som kronojägare? Kronojägare var en yrkestitel för skogsvaktare anställda av statliga Domänverket för att som chef ansvara för att ta hand om och skydda ett skogsområde. En kronojägare är alltså en statlig tjänsteman som leder arbetet med skogsvården där extra...
