2. Vad vet vi?

SvT Nyheter har sammanfattat de viktigaste mätbara storheter (maj 2022)

Många av världens länder har satt ett gemensamt mål – att hålla uppvärmningen under två grader men helst under 1,5.

Här följer de parametrar, som brukar användas som mätbara effekter på den globala uppvärmningen3.

• Koldioxid CO2

• Global temperatur

• Havsnivå

• Isarna

Vi kan ana en lång rad av konsekvenser av de växthusgaser, som vi fortsätter att sprida.

• Vi får brist på mat eftersom temperaturhöjningen har negativ inverkan på spannmålsskörden beroende på torka och vattenbrist.
• Vår självförsörjningsgrad av mat är ungefär 50 procent, det vill säga hälften av det vi äter importeras. Samtidigt blir det konkurrens om maten på världsmarknaden och därmed sannolikt dyrare matvaror.
• När jordens befolkning beräknas öka från dagens 7 miljarder till 9,7 miljarder år 2050 blir det fler munnar att mätta samtidigt som den odlingsbara jorden minskar.
• 70 procent av de 5,2 miljarder hektar mark som används till världens jordbruk hotas att bli helt obrukbara på grund av torka.
• Sveriges åkermark var 2.586.000 hektar år 2015. Jämfört med åkerarealen år 1966 har arealen minskat med 472.400 hektar eller med 15 procent.
• Havsnivåerna stiger på grund av uppvärmningen. Detta skulle kunna lägga Grönland, delar av Sverige däribland Hallands kust, Göteborg och hela Holland under vatten. Ö-nationer som Maldiverna, Tuvalu, Marshallöarna och Kiribati kommer att försvinna.
• Antal klimatflyktingar kommer att öka och beräknas till upp emot 250 miljoner människor. Dessa kan vi inte avvisa eftersom de inte har något hem att återvända till. Som jämförelse - dagens globala flyktingsituation handlar om 80 miljoner.
• Vi vet också att världens 10 procent rikaste länder står för 50 procent av växtgasutsläppen och de 50 procent fattigaste länderna står för 10 procent. Det vill säga befolkningen i de fattiga länderna får lida av våra utsläpp av växthusgaser.

Vi kan tycka att vi vidtar många åtgärder för att minska effekterna på klimatet. Tyvärr är det enstor tröghet i systemet så det kan ta många år eller årtionden innan dessa åtgärder kan resultera i en hejdad temperaturstegring.

Går det verkligen att säga hur framtiden kommer att se ut? Nej, givetvis inte, men vi kan utgå från den kunskap vi har och fundera över vad den kan leda till4.

Några framtidsspaningar

Med mycket låga framtida utsläpp visar scenarier på en havsnivåhöjning på 0,28–0,55 meter till år 2100 i förhållande till idag, medan mycket stora framtida utsläpp ger scenarier om 0,62–1,01 meter till år 2100.5

Hur kommer världen att se ut 2050?

• En miljard klimatflyktingar från tropiska områden.
• Korallrev kollapsar.
• Nationer suddas ut i stigande vattennivåer.
• Kärnvapenkrig hotar.

Civilisationen som vi byggt upp under 2000 år kan gå under i kaos – år 2050.

Teknikentreprenören Nicklas Bergman menar att framtiden formas av tekniken6. Några viktiga trender:

• Vi lever allt längre.
• En tydlig skiftning av den ekonomiska makten österut mot Asien.
• Miljöutmaningen.
• Globalisering.
• Den allt snabbare teknikutvecklingen.

Drömscenario

Samhället om 30 år är ett starkt samhälle där vi tagit ansvar för, och anpassat oss till, klimatutmaningarna.

Teknikutvecklingen och digitaliseringens exponentiella tillväxt har skapat goda förutsättningar och gemensam kunskap, förståelse och insikt har väglett oss i hur de används på bästa sätt.

Vad tror vi?

Vi vet en hel del om vad som ligger framför oss. Vi kan extrapolera utvecklingen hittills och anta att utvecklingen framåt fortsätter på samma sätt som hittills. Vi vet att en hel del resurser börjar sina och tvingar fram nya lösningen. Men runt om i världen pågår en lång rad projekt för att minska klimateffekterna – även i Sverige.

Problemet är att i många avseenden ser vi inte resultaten av de klimatåtgärder vi genomför. Exempelvis tar en övergång till elbilar tid eftersom vi har kvar en stor bilpark med fossilbilar.

Koldioxid har dessutom en lång livslängden i atmosfären, vilket innebär att dagens utsläpp adderas till en redan hög koldioxidhalt i atmosfären.

Koldioxid har en halveringstid på cirka 35 000 år i atmosfären, men är inte lika skadlig som metan under de första tio till tolv åren.

Inte ens om vi lyckas med ett totalstopp av fossilutsläppen så kommer haven ändå att stiga, skyfallen bli värre och hettan svårare. De växthusgaser som redan finns i atmosfären kommer att påverka klimatet många år framöver.

Koldioxidsnittet i april 2022 det högsta som uppmätts

Den snittliga koldioxidhalten i atmosfären har, för första gången sedan mätningarna vid Mauna Loa-observatoriet startade 1958, uppmätts till över 420 ppm. Det rapporterar Independent, med hänvisning till ny statistik från NOAA7.

Förra årets högsta siffra var 419,13 i maj månad, och för 20 år sedan var högsta siffran 375,93.

Det är på tiden att vi tar del av jordens tillgångar så att det räcker till alla och så att vi inte äventyrar vår och våra barns framtid.

Några iakttagelser:

• Avfall existerar inte längre utan allt vi producerar återförs in i systemen för att tas tillvara och får nytt liv.
• Artificiell intelligens (AI) har frigjort resurser så att människors sysselsättning förändrats och ger mer tid för kreativitet, humanitet och annat vi mår bra av.
• Vi lever längre.
• Individualismen har stigit.
• Teknikutvecklingen och digitaliseringens exponentiella tillväxt har skapat goda förutsättningar, gemensam kunskap, förståelse och insikt. Detta har väglett oss i hur de används på bästa sätt.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet (Samhälle Opinion Medier) genomför varje år en undersökning där de bland annat frågar svenskar vilka ämnen som oroar dem mest9.

Några exempel:

Växa tillsammans

I rapportenVäxa tillsammans gör ICA-förlagt...