Släkten

Vi är många som är efterlevande till min morfar och mormor Gottfrid och Alida Dahlberg i Okome i Halland. Min mamma Gertrud är deras tredje barn, född 1924. Hon hade två äldre syskon och efter henne kom tio barn till.

Det är också väldigt många människor som levt före oss och ingår i vår släkt.

Den här boken handlar om en del av min mormor Alida Johanssons släkt. Den berättar inte allt jag vet, för släkten är så stor att det helt enkelt inte går att nämna alla förfäder och förmödrar. I stället är det nedslag i vår släkthistoria, vi som är besläktade genom Alida eller genom tidigare generationer.

Astrids släktforskning

För att ta reda på mer om vilka våra äldre släktingar är släktforskade mammas syster Astrid, och tog hjälp av sin dotter, min kusin Yvonne. Det var på 1990-talet, när inga arkivhandlingar var digitaliserade. Man fick besöka landsarkiven eller titta på mikrofichekort i en kortläsare. Ett mycket omständigt arbete och Astrid och Yvonne lade ner väldigt mycket tid på detta, till glädje för oss som lever idag. Astrid gick bort 1998 men hade då hunnit få ihop ett digert släktträd. Det har delats ut inom släkten.

Min mormor och morfar Alida och Gottfrid Dahlberg med sina båda äldsta barn Margit och Evert sommaren 1924.

Släktintresset fanns ännu tidigare i min mammas familj. 1955 anlitade Gottfrid och Alida en professionell släktforskare, Juridiska Släktforskningsinstitutet i Malmö. Det resulterade i en släkttavla med fyra generationer bakåt från mormor och morfar, med namn och viss information. Forskningen utfördes av hovrättsnotarien Peder Eggertsson. Tavlan hängde i finrummet i Okome när jag var barn. När Astrid släktforskade fyrtio år senare hittade hon många fler generationer bakåt, i de allra flesta släktgrenar.

Det min moster Astrid redovisar i sitt släktträd är namn, födelseår, dödsår, vigslar och platser där de bott. Hon har hittat människor ända ner på tidigt 1600-tal, när Halland fortfarande var danskt. Jag vill berätta lite mer om de människor som levt före oss.

Mormor Alida

Den äldsta av Alidas förfäder som vi känner namnet på är en man som hette Torbjörn Larsson. Det finns inga uppgifter om honom mer än att han hade en gård på 1590-talet, för detta var långt före kyrkböckernas tid. Torbjörn Larsson var farfars far till Anders Börjesson, vars son föddes omkring 1670 i Övre Hjärtared i Ullareds socken. Räknar vi med 25–30 år per generation så bör Torbjörn Larsson ha varit född ungefär i mitten av 1500-talet. På Gustav Vasas och danske kung Kristians tid. Vid den tiden, och ända fram till 1645, var släktingarna danska medborgare.

En av de äldsta som vi vet ungefär när hon föddes är Malin Andersdotter. När hon dog i april 1695 har prästen skrivit i kyrkboken att hon var 83 år. Då bör hon alltså vara född 1611, kanske 1612 om hon föddes tidigt på året. Denna Malin var bondhustru på Lunnagård i Gunnarps socken. Hon var mor till två söner som hette Jöns och Lars och som båda två blev min mammas förfäder. Mellan min mamma och Malin är det nio generationer och ungefär 300 år.

Alida Johansson

Malin föddes och växte upp som dansk. Många fler i släkten föddes som danskar och en del av dem hann bli svenska medborgare innan de lämnade jordelivet bakom sig. Några av dem ska du få veta mer om i den här boken.

Hur Malins och hennes familjs liv såg ut vet vi inte mycket om idag men gränskonflikterna är välkända. Hon överlevde, fick barn och barnbarn och idag är vi många som finns tack vare henne och hennes förfäder. Det är den här trakten, socknarna Ullared, Gunnarp och Gällared, som mormor Alida och hennes släkt till stor del kommer ifrån. Men inte enbart. I släkten finns både västgötar och en snickare från Lindome.

Inte bara människor utan också gårdar i släkten kan härledas till 1600-talet. Gården Sundhult är en sådan gammal släktgård, där Alidas släkt funnits sedan sent 1600-tal, och finns kvar i släkten än idag. Min mammas kusin Ingemar Dahlberg med hustru Boel och deras dotter Hanna med sin familj bor där idag. Ingemars morfar var bror till min mormors mor Amanda. Ingemar är dubbelsläkt med oss eftersom hans far Albert är bror till Gottfrid. Det finns fler exempel på personer i min släkt som är släkt på mer än ett sätt.

Mina morföräldrar Alida och Gottfrid har gemensam släkt i en släktgren från Dughult i Ullared. Mer om det i bokens sista kapitel.

Även gårdar har varit gemensamma för Alidas och Gottfrids släkt. En sådan gård är Heden i byn Gällsås i Okome socken. Där har både Alidas och Gottfrids släkt bott, men inte samtidigt.

Bönder och torpare

Släkten är på sätt och vis ganska homogen. Förfäderna var huvudsakligen bönder och torpare, men utövade förstås en hel del hantverk också. Förr fick man kombinera skötseln av gården med tillverkning av mycket som vi idag köper i affär. Även om vi konsumerar betydligt mer nu fanns det förr behov av att framställa till exempel arbetsredskap, husgeråd, möbler, tyg och kläder, både för eget bruk och för avsalu. I Alidas släkt finns flera snickare och förmodligen har många andra också varit duktiga hantverkare.

De flesta levde nog liknande liv, som bönder på gårdar i socknarna runt Ullared i Halland. Ullared känner de flesta till, med Skandinaviens största varuhus Gelås. Idag är det flera av mina släktingar som arbetar där. Gekås startades av en släkting till mig som hette Göran Karlsson som är släkt på min pappas sida.

Nu håller vi oss till min mormors släkt. Berättelsen börjar i Okome, där Gertrud och hennes syskon växte upp, precis som deras far Gottfrid och hans syskon. I Okome finns släkten fortfarande kvar.

Släktforskning

Tack vare prästernas nitiska bokföring av folket kan vi idag få kunskap om dem som levt före oss, genom kyrkböckerna och andra arkiv. Prästerna förde bok över de som föddes, de som gifte sig och över alla döda, men också vid husförhören. Detta är grunden till dagens folkbokföring.

Varje år höll prästen förhör med alla församlingsbor för att kontrollera deras kunskaper i kristendom, katekeskunskap och läsning. Samtidigt blev det en lista över familjemedlemmarna, inklusive noteringar om födelsetid, flytt och annat. Här kan man till exempel få veta om någon begått brott eller tagit ut skilsmässa. Husförhörslängderna är en viktig källa för släktforskare.

Många gånger är det svårt att läsa de gamla handskrifterna. En del präster har en svårläst handstil, andra har använt dåligt bläck som bleknat med tiden. Det är därför ibland ett detektivarbete att förstå det som finns att läsa i arkiven, och därför kan det också bli fel. Är uppgifter alltför svårtolkade har jag fått utesluta dem.

Socken och församling är likvärdiga begrepp i boken men egentligen skedde en formell ändring på 1860-talet då de gamla socknarna delades upp i kyrklig församling och borgerlig kommun. Begreppet socken användes dock fortfarande.

Namnskick

Förr fick barn faderns namn med tillägget -son eller -dotter som sitt eget efternamn. Det kallas patronymikon och tillämpades i Sverige ända fram till omkring sekelskiftet 1900. Kvinnor bytte inte efternamn när de gifte sig, det är ett ganska modernt påfund.

Det var vanligt att barn fick samma förnamn som mor- och farföräldrar och det kan därför finnas många som heter Anders Jönsson och Jöns Andersson i samma släkt. De kan vara svåra att hålla isär. Det var vanligt att äldste sonen fick farfars förnamn och äldsta dottern fick mormors förnamn. Näste son fick morfars förnamn och nästa dotter fick farmors namn. Dessutom var det vanligt att nya syskon i en familj fick döda äldre syskons namn. Dog den första Anna som liten fick en senare dotter hennes namn.

Många barn fick mer än ett namn men från kyrkböckerna får vi som regel inte veta vilket namn som var tilltalsnamn. För...