: Mary Elisa Kinlund
: Samverkan, Inom LSS verksamheter och socialpsykiatrin, på gott och på ont Jag hör vad du säger
: Books on Demand
: 9789180570695
: 1
: CHF 3.10
:
: Sozialpädagogik, Soziale Arbeit
: Swedish
: 126
: Wasserzeichen
: PC/MAC/eReader/Tablet
: ePUB
Boken om Samverkan, Inom LSS verksamheter och Socialpsykiatrin, på gott och på ont. Jag hör vad du säger, innehåller flera små berättelser av olika personers förhållande till samverkan, både som anställd och som anhörig. Boken innehåller tankar, förslag, tips och idéer kring samverkan från bland annat författaren, men också från Socialstyrelsen, som tipsar myndigheter hur man kan förbereda en person som har autism, inför ett möte. Vad är viktigt att tänka på, för att underlätta ett möte, för en person som har autism? Ett förslag på hur ett samverkansmöte förbereds och kan se ut och ett kommunikationskompass, finns med i boken och även förslag på frågor till en samverkansmall. En liten beskrivning ges av dokumentations systemet IBIC, som ska bidra till att underlätta samverkan. Hoppas boken kan bidra till att några får inspiration att samverka för att vara med och bidra till att de personer i vår omgivning som behöver oss på olika sätt, ska få ett liv med goda levnadsvillkor.

Författaren, Mary Elisa Kinlund, kommer ut med sin fjärde bok. Hon är anhörig till en ung vuxen person som har diagnos Adhd, Autism, och medelsvår Intellektuell funktionsnedsättning. Hennes hjärta bultar för personer som har någon form av funktionsnedsättning och som inte alltid har samma förutsättningar som andra har. Hon har arbetat på Gruppboende och Dagverksamhet inom LSS, under flera år. Hon är utbildad undersköterska och Stödpedagog. Under en längre tid har hon erfarenhet av hur det är att vara en anhörig till en person som ingår i och är beroende av LSS insatser. Författaren har skrivit boken Thess, Mitt liv inom LSS på gott och på ont(2021) och boken Att vara anhörig till någon man älskar på gott och på ont(2022). Tips och råd i mötet med personer med Autismspektrumtillstånd(AST) och-eller Intellektuell funktionsnedsättning(IF)(2022 och nu kommer Samverkan, Inom LSS verksamheter och socialpsykiatrin, på gott och ont. Jag hör vad du säger.

3 – Samordnad individuell plan, SIP och Individuell plan, IP och Fast vårdkontakt.


Vad är en SIP och när kan man använda sig av en SIP?

SIP är förkortning på Samordnad individuell plan och kan erbjudas då individen har behov av insatser från både hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. I 2 kap. 7§ Socialtjänstlagen(2001:453), SOL och 16 kap. 4§ HSL, finns bestämmelser om IP, som ibland har benämningen SIP. Individen bör få skriftlig information och ta del av planen där det ska framgå vilka insatser som behövs. Vilka insatser som varje huvudman ska ansvara för. Vilka åtgärder som ska tas av andra än kommunen och landstinget och vem som kommer att ha det övergripande ansvaret av de involverade huvudmännen(Socialstyrelsen, 2017, s. 25). Den samordnade individuella planen ska innehålla de insatser som kommunen har ansvar för och de insatser som landstingen har ansvar för, om det ska vidtas åtgärder av andra aktörer och det ska stå om landstinget eller kommunen har det övergripande ansvaret för planen(Socialstyrelsen, 2017, s. 37).

På Vårdguiden 1177, kan man läsa att du enligt lag, kan ha rätt till en SIP och att det är din hemkommun och region som tar ansvar för att det görs en SIP, om du önskar det. Vidare att du kan ha nytta av en SIP, om du har kontakt med exempelvis socialtjänsten, äldreomsorg, sjukvården, psykiatrin och skola. Du kan själv bjuda in personer du önskar ska vara med på SIP mötet, förutom de som blir inbjudna av den som ansvarar för mötet.

En SIP innebär bland annat det här:

  • Du kan prata med flera personer vid samma tillfälle.
  • Du kan berätta vilka behov som finns och få olika förslag på lösningar.
  • Du kan fråga och direkt få svar på vem som kan hjälpa till med vad.
  • Alla får samma information och vet vad de andra gör. Risken för missförstånd minskar.
  • Du får möjlighet att vara delaktig i viktiga beslut.
  • Du får veta vem som har det övergripande ansvaret.
  • Du och dina närstående får veta vad som förväntas av er, och får en chans att ställa frågor till dem som är ansvariga för hjälpen.

Det är du som bestämmer om du önskar att ändra något i planen och du kan avsluta en SIP när som helst.

På ett SIP-möte får du träffa de personer som har ansvar för att du ska få den hjälp du behöver. Du får koll på vem som kan hjälpa till med vad, och vem som har det övergripande ansvaret. De som blir inbjudna till ett SIP-möte måste komma, även om du inte har något stöd eller hjälp just nu. Du kan även bjuda in andra viktiga personer. Det kan till exempel vara en stödperson eller kontaktperson, en släkting, en vän eller ett personligt ombud. Det är bra om dina närstående är med, och får möjlighet att ställa frågor till dem som har ansvaret. De kan också vara ett stöd för dig under mötet, och hjälpa till att förklara vad du behöver för hjälp och stöd. Den som håller i mötet ska anpassa situationen så mycket som möjligt så att det fungerar för dig och dina närstående.

Ni ska komma överens om att göra en plan om detta:

  • Vilket behov av stöd har du idag?
  • Vem kan erbjuda stöd och tar ansvar för att du får det?
  • Vem tar det övergripande ansvaret för din SIP?
  • När och var ska planen följas upp?
  • Ska planen avslutas eller behövs det fler möten?

Behövs fler möten ska samordnaren besluta om tid för nästa möte, och se till att alla vet vem som gör vad i fortsättningen. Fråga:

Hur kan jag förbereda mig inför mötet?

Ibland kan det vara bra att prata med samordnaren innan hen bjuder in till mötet. Då kan ni tillsammans planera och diskutera vilka som ska bjudas in.

Det kan också hjälpa samordnaren att hålla i mötet på ett bra sätt, om hen vet mer om vad du tycker är viktigt.

Du kan fundera över detta:

  • Vad vill jag att mötet ska leda till?
  • Vilka vill jag ska vara med på mötet?
  • Kan jag få hjälp med anteckningar på mötet?
  • Hur långt kommer mötet att vara?
  • Hur gör jag om jag vill avbryta mötet, till exempel för en paus?
  • Hur gör jag om jag inte håller med om det som bestäms på mötet?

Skriv ned erfarenheter och fundera på frågor

Skriv gärna ned hur du har upplevt det stöd du har haft hittills, och hur du vill att det ska vara i framtiden. Det kan hjälpa dig att förbereda dig inför mötet, och kan även vara ett stöd för dig under själva mötet.

Det är bra att få svar på dina frågor på mötet. Förbered dig gärna så att du inte glömmer något viktigt.

Särskilda behov eller önskemål

Meddela den som bjuder in till SIP-mötet om du har något särskilt önskemål om tider eller möteslokal, om du behöver hjälp med tolk eller hjälpmedel under mötet.

Om du behöver kan du fråga om någon kan stanna kvar en stund efteråt, ifall du behöver gå igenom vad som sades och beslutades på mötet.

Vad kan jag tänka på som närstående?

Du som närstående kan vara med som ett stöd för den det gäller. Du kan hjälpa till på SIP-mötet genom att ställa frågor, anteckna och komma ihåg vad som sägs. Försök att se till att de som är på mötet hela tiden fokuserar på det som är viktigt för den det gäller.

Du kan också hjälpa till att beskriva sådant som personen behöver hjälp med, men kanske har svårt att uttrycka själv. Det är samtidigt viktigt att den som mötet handlar om får prata klart, och inte blir avbruten.

När det gäller ett barn

Som vårdnadshavare eller annan viktig vuxen kan du hjälpa till genom att se till att barnet eller tonåringen får komma till tals och känner sig trygg under mötet.

Det är viktigt att hen hela tiden får uttrycka sin mening och att alla som är med på mötet lyssnar på vad hen tycker.

Viktigt att alla förstår vad som sägs och beslutas

Det är viktigt att den som planen gäller förstår vad som sägs och beslutas på mötet. Säg till SIP-samordnaren om du tycker att något behöver beskrivas med enklare ord.

Anpassa mötet vid särskilda önskemål

Det är viktigt att mötet anpassas för den som planen handlar om. Vill hen exempelvis inte vara med på hela mötet eller svara på frågor, ska den som leder mötet anpassa mötet efter hens önskemål.

Den det gäller kan då vara med på en del av mötet eller uttrycka sina åsikter på något annat sätt, genom att till exempel skriva ner dem och låta någon annan framföra dem.

Det viktiga är att den som får en SIP känner sig delaktig på det sätt som hen önskar.

Dina rättigheter

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen. Ställ frågor om du inte förstår. Att kunna påverka och delta i din vård är en rätt som styrs av patient lagen.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns när ett barn får vara med och bestämma. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad. Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig och själv deltar i diskussioner och beslut. Det blir särskilt viktigt under tonåren(2021).

Vad är en individuell plan och när kan man använda sig av en IP?

Här beskrivs en individuell plan igen, eftersom det är ett viktigt dokument för den enskilde.

I § 10 LSS(Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade), står att när en person fått en eller flera insatser beviljade, ska denne bli...