2.MIGRATIONSEKONOMI

Resultaten blir mycket varierande eftersom varje kalkyl bygger på ett antal antagande.

Att neka en invandrare asyl på grund av att invandringen har blivit en belastning för staten Sverige eller att landet har nått upp till en viss volym invandrare är ett avslagsargument som saknar stöd i lagen.

Man brukar beräkna vad invandringen kostar och ställer dessa kostnader i relation till andra behov inom samhället.

Ibland tar vi i anspråk offentliga medel och ibland bidrar vi ekonomiskt med våra skatter så att vi kan hjälpa andra. Kan en människa vara en belastning? För vem? Varför? Skulle så vara fallet så är det väl snarast fel på det svenska samhället och inte på invandraren. En invandrare ska inte behöva anse sig som en belastning.

Vi vet inte vad som ligger bakom invandrarens beslut att ge sig iväg från hem, släktingar, hembygd och ge sig ut på en farlig resa, och man kommer kanske till ett land där man inte är välkommen. Har de lyckats ta sig till vårt land, så ska vi känna stolthet. Vi bor i ett land, som personer söker sig till och inte från.

Hur mycket pengar får nyanlända personer som fått asyl?2

Personer som har fått uppehållstillstånd har rätt att få etableringsinsatser utifrån en etableringsplan i högst två år.

För att få full ersättning krävs deltagande på heltid i svenskundervisning, arbetsförberedande insatser och samhällsorientering. Syftet med detta är att integrera de nyanlända i samhället.

Etableringsersättningen varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i etableringsplanen. Vid deltagande på heltid ligger ersättningen på 308 kr per dag, fem dagar i veckan.

• 100 procent = 308 kr/dag
• 75 procent = 231 kr/dag
• 50 procent = 154 kr/dag
• 25 procent = 77 kr/dag

Etableringstillägg

En nyanländ som får etableringsersättning och har barn som bor hemma kan även få etableringstillägg. Barnen måste vara under 20 år, vara bosatta och folkbokförda i samma bostad, stå eller har stått under den nyanländas vårdnad och kan inte försörja sig själv. Storleken på etableringstillägget beror på antal barn och barnens ålder.

• 800 kr/månad per barn under 11 år
• 1 500 kr/månad per barn från 11 år

Som mest går det att få etableringstillägg för tre barn. Om en person har fler än tre barn räknas de tre äldsta. Etableringstillägget är maximalt 4 500 kr/månad.

Bostadsersättning

Nyanlända asylsökande som bor ensamma i egen bostad kan få bostadsersättning. Om man delar bostad eller är inneboende hos någon har man inte rätt till bostadsersättning. Det är även möjligt att få bostadsersättning om man har barn som bara bor ibland i samma bostad.

3 900 kr/månad är det maximala belopp som betalas ut i bostadsersättning. Bostadsersättningen är lika mycket som hyran minus 1 800 kr och kan som mest uppgå till det maximala beloppet. Om man får bostadsbidrag eller bostadstillägg kan man få mindre än så.

Tillgång till samma välfärdsrättigheter som svenskar

Personer som har uppehållstillstånd i Sverige omfattas också av samma rättigheter till välfärdssystemet som alla andra svenskar.

Att göra en exakt kostnadsberäkning är nästan omöjligt. Varje kalkyl bygger på ett antal antagande. Resultaten blir därför mycket varierande. Man kan inte bara redovisa kostnader utan måste även beräkna intäkterna.

En viktig fråga är vilket tidsperspektiv man analyserar. Ser man invandringen som en process som sträcker sig från själva ankomsten till exv. kommunplaceringen så får man ett resultat. Lägger man till ett framtida yrkesliv fram till pensionen så får man ett annat resultat. Under ett arbetsliv fram till pensioneringen så bidrar utrikesfödda mer till samhällsekonomin än vad de kostar. Invandrarna är kraftigt överrepresenterade i åldersgrupperna 20–40 år och underrepresenterade bland de äldre åldersgrupperna.

Det finns några olika kalkyleringssätt:

• Relatera kostnaden till en viss procent av BNP.
• Utgå från olika poster i budgetpropositionen och proportionera budgetposten utifrån invandrarnas del (c:a 17 procent) av det svenska samhället.
• Beräkna olika kostnadsområdena, som kan härledas till integration.

Exempel på faktorer som påverkar kalkylen:

• Åldern påverkar hur länge personen kan förväntas arbeta och bidra till det svenska samhället.
• Hur snabbt kommer de in i arbetslivet?
• Utbildning påverkar vad som samhället måste satsa på personens skolgång.
• Hälsan påverkar framtida kostnader för hälsovård.
• Barn kommer medföra kostnader för skolgången i ett antal år.
• De som driver eget företag med flera anställda kommer att bidra till det svenska samhället genom att de anställda arbetar och betalar skatt.
• Läkare, tandläkare, sjuksköterska eller apotekare behöver legitimationsgivande utbildning och vad innebär dennes arbetsinsats och i hur många år är dessa yrkesverksamma?
• Hur många anhöriginvandrare kommer invandringen att medföra?
• Hur stora blir kostnaderna för de bostäder, som måste byggas för de nya svenskarna?
• Hur stora är kostnaderna för asylmottagningen, flyktingförläggningar, svenskundervisningen, Migrationsverket, polisen, jurister, tullare, handläggare m.m.?
• Har vi undanträngningseffekter dvs. kostnader som uppstår då svenskar trängs undan av invandrare när invandrare tar i anspråk resurser som annars hade kunnat disponeras av svenskar, som till exempel jobb och bostäder.

För att göra allt detta mer komplicerat kan man tillfoga

• Alla personer, som jobbar med flyktingfrågorna betalar skatt och på de varor som konsumeras betalas moms.
• Även invandrare som arbetar betalar skatt och alla konsumerar och betalar moms.

Man kan inte betrakta en statsbudget på samma sätt som en hushållsbudget. När vi gör en hushållsbudget så försvinner allt vi betalar för tjänster och varorförsvinner ut ur hushållet. De kostnader, som invandringen för med sig stannar kvar inom landet och används till löner och produkter i det svenska samhället.

Man kan konstatera att flyktinginvandringen det senaste året har ökat sysselsättningen i Sverige med ungefär två procent. Omräknat i siffror betyder det 160.000–189.000 fler arbetstillfällen, där arbetstagare betalar skatt och moms tillbaka till staten3.

I frågan om vad flyktinginvandringen kostar har många olika förslag presenterats. Man måste ta i beräkningen att bakom varje kalkyl ligger en värdering4.

Dick Harrison, professor i historia skriver5:

• Invandringens långsiktiga följdverkningar bör lyftas fram och hyllas. Invandringen har gett Sverige en demografisk, kulturell och ekonomisk nettovinst som svårligen kan överskattas. I dag kan vi vara innerligt tacksamma för att de ”utlenske männen” kom hit.

Sverigedemokraterna fortsätter sin invandrarkritiska politik. Dick Harrison kan tänka sig tre olika anledningar:

• Usla historiekunskaper.
• En rasistisk vilja attbevara Sverige svenskt.
• En dumhet som grundar sig i kortsiktighet, i en tendens att inte tänka längre än näsan räcker och därför stirra sig blind på de kostnader som en human flyktingpolitik uppgår till i nuläget.

Även OECD6 slår fast att migranter i världens rika länder bidrar mer via skatter än de får från bidrag.

SD ljuger om invandrarkostnader – Statskontoret säger ifrån7

Sverigedemokrater visar att de har svårt för det här med siffror och fakta. Det är betydligt mer underhållande att använda sin fantasi och skapa en egen värld än att förhålla sig till verkligheten.

Myten om höga kostnader för invandrare har blivit krossad, liksom Sverigedemokraternas fiktiva värld, ett flertal gånger. Det måste svida långt in i trovärdigheten.

• Det är fel att definiera invandrarna som ett problem. Det är i stället en tillgång, som vi ska vara rädda om. I dag utgörs migrantströmmarna till 70 procent av unga, starka män, medan kvinnor och barn blir kvar i undermåliga...