: Lars-Arne Sjöberg
: Kemikaliejordbruk eller ekologiskt
: Books on Demand
: 9789180075145
: 1
: CHF 3.90
:
: Geowissenschaften
: Swedish
: 99
: Wasserzeichen
: PC/MAC/eReader/Tablet
: ePUB
Är det en omöjlig ekvation att öka effektiviteten och avkastningen inom jord-bruket, samtidigt som trenden är att avsättningen på ekologiska jordbruksprodukter ökar? Förutsättningarna för det svenska jordbruket har förändrats. Numera krävs det stora sammanhängande arealer och stora djurbestånd för att kunna rationalisera och automatisera för att få ekonomi i åkerbruket och för djurhållningen. Samtidigt pressas intäkterna av konkurrensen av importerade jordbruksprodukter . De flesta vill ha ett bärkraftigt jordbruk för att vi ska få närproducerade jord-bruksprodukter och för att få behålla det öppna landskap som kor, grisar, får m.fl. kan hjälpa oss med. Det är av beredskapsskäl viktigt att öka vår självförsörjningsgrad om importen av livsmedel av någon anledning blir begränsad. Sveriges jordbruk genomgår en jättelik strukturomvandling. Tio gårdar kan på tjugo år ha blivit en enda stor gård. Specialiseringen ökar och många jordbruk läggs ner.

LARS-ARNE SJÖBERG, pensionerad professor och universitetsråd vid Karlstads Universitet. Han är professor i Teknisk kemi och har stor erfarenhet av såväl undervisning som forskning. Han har skrivit ett 20-tal böcker inom miljö, klimat, integration och teknik.

KONSUMTIONSUTVECKLINGEN FRÅN 1960


Vi har ändrat vår konsumtion sedan 1960:

  • Ris och pasta har ökat kraftigt medan konsumtionen av potatis har minskat.
  • Färska grönsaker har mer än tredubblats sedan 1960.
  • Köttkonsumtionen har ökat, speciellt fjäderfäkött, där konsumtionen var mer än tio gånger större år 2014 jämfört med år 1960.
  • Mjölkförbrukningen har minskat dramatiskt, samtidigt har yoghurt och fil ökat.
  • Konsumtionen av ost har mer än fördubblats.
  • Korvkioskerna har blivit kök och kan erbjuda hela måltider.
  • Vi äter mer snabbmat, som intas utan bestick.

Vi har mat för tio dagar


Om vi drabbas av en kris, hur länge klarar vi oss då? Efter ungefär tio dagar börjar hyllorna gapar tomma då vi inte har några beredskapslager eller ett jordbruk som innebär att vi är självförsörjande på mat. Det finns skäl att öka vår självförsörjningsgrad1.


Mejerivaror och nötkött är viktiga komponenter i vår mat. Det finns en uppfattning om att framför allt nötkött har en stor inverkan på klimatet genomen stor växthusgas-

bildning2.


Om man gör en livscykelanalys kan man se vilken påverkan produktionen har och var i produktionskedjan påverkan är som störst.


Självförsörjningsgrad i Sverige för olika livsmedel3,4

1988

2019

Tomat

25 %

15 %

Äpple

20 %

20 %

Lamm

85 %

30 %

Sallat

30 %

40 %

Gu