1. Systeminformatik
Computare necesse est
(Insiktsfull romare)
- Vad är informatik?
- Varför systeminformatik?
- Varför studera systeminformatik?
- Systeminformatikens framväxt?
- Systeminformatikens framtid?
Informatik är ett av de akademiska ämnen som vuxit fram inom det vi här kallar ITT-omrädet1. Ämnet är nytt och ännu något vildvuxet. Vi använder härSysteminformatik för att i detta partiella kaos beteckna var uttolkning och realisering av informatiken.
I den här boken kommer vi att redogöra för vår bild av dels ämnet dels ideala akademiska studier i systeminformatik. Vi begränsar oss därvid till de första tio terminerna fram till masterexamen. Forskarutbildningen i ämnet ligger därmed utanför vår diskussion här.
Vi börjar i det här kapitlet med en översikt över systeminformatiken. Sedan redovisar vi den erfarenhetsbakgrund som vi bygger våra förslag pä. Avslutningsvis lägger vi upp en plan för bokens fortsättning.
Pä webbsidanwww.c8Labs.net/bib/i003/ finns en del kompletterande material till boken.
1.1. Informatikvärlden
Datorer började komma i allmänt bruk strax efter mitten av förra seklet. I och med detta växte det också fram ett antal nya akademiska ämnen. Ett syfte var att studera och skapa kunskap både om och för datorer och datoranvändande. Ett annat viktigt syfte var att utbilda personal för det nya ITT-fältet. Informatik var ett av de nya akademiska ämnen, som tillkom i och med datorepoken. Vi återkommer längre fram till ordets ursprung och betydelse.
Informatik är på intet vis unikt inom ITT-området. Bilden kompliceras av att det finns många andra, mer eller mindre överlappande, ämnen inom detta nya och mycket dynamiska fält. Ytterligare en svårighet ligger i att informatiken dels snabbt utvecklas och förändras över tiden dels ges olika inriktningar och tyngdpunkter vid olika lärosäten och inom olika forskargrupper. Det är därför svårt att inse vad de olika ämnesnamnen står för och vad som skiljer de olika inriktningarna åt. Detta gäller inte enbart för utomstående och nybörjare utan också för dem som redan är verksamma lärare och forskare inom området.
Vi kommer här att försöka bringa lite reda i begreppsdjungeln. Vi berör också ämnets historiska framväxt, position och roll i ITT-världen, nyckelbegrepp, fundamentala forskningsutmaningar samt tänkbar framtida utveckling.
Informatikämnet bygger sitt existensberättigande på att ITT och digitalisering, i sina olika former, under överskådlig framtid kommer att utgöra en dominerande omdaningskraft i samhället. Denna kraft vill på ett avgörande sätt stöpa om vårt hittillsvarande sätt att leva och verka inom så vitt skilda områden som t.ex. arbete, fritid, studier, underhållning, boende, resor, transporter, företagande och förvaltning. I denna omvälvande omdaningsprocess är informatik ett av de universitetsämnen som ansvarar för att förändringen och utvecklingen drivs med största möjliga kunskap, insikt och skicklighet.
Informatik är fortfarande ett ungt akademiskt ämne. Det är därför naturligt att dess grundläggande epistemologi, inriktning, metoder, forskningsfrågor osv. fortfarande befinner sig i snabb utveckling. Namnet informatik har dock snabbt fått stort genomslag och utnyttjas i dag i ett stort antal länder och på ett stort antal språk. Grunden lades redan år 1971 av fransmannen Jacque Arsac (Arsac 1970), som introducerade informatik som akademiskt ämne med sin bokLa Science Informatique".
Hans uppfattning av Informatiken låg dock mycket nära det som i anglosachsiska länder oftast går under beteckningen ”Computer Science". I Sverige började professor Kjell Samuelson (Samuelson 1975) ge kurser i informatik med systemvetenskap redan i mitten av 70-talet. På den läroanstalt där vi arbetade började vi kalla vårt ämne informatik fr.o.m. mitten av 80-talet. Sedan mitten av 90-talet används benämningen informatik slutligen för det tidigare ADB-ämnet2 vid flertalet svenska universitet och högskolor.
En intressant detalj i sammanhanget är att ordet informatik slutar med -ik (Eng.Informatics). Enligt våra klassiskt bildade vänner så har ändelsen -ics sina rötter i grekiskan. Betydelsen är att man löser livets praktiska problem med hjälp av det som står framför suffixet. Detta blir ytterligare ett motiv för vår uttolkning av informatik, ock då i synnerhet systeminformatik, som ett praktiskt inriktat tillämpningsämne. Systemsyn och ITT blir våra verktyg i hanteringen av vardagslivets praktiska problem.
Ordet informatik kan också uttolkas som en sammandragning av informationsvetenskap och informationsteknologi. Med detta förstås att ämnet har dels en observerande och kunskapsskapande sida dels en ingenjörsmässigt tillämpande och kunskapsutnyttjande. I vår grundutbildning har vi valt att inrikta oss på den tillämpande delen av ämnet, dvs. det som Herbert Simon (Simon 1996) kallar"The Science of the Artificial". Vidare försöker vi att hantera informatikfrågorna inom en systemvetenskaplig referensram. Detta i kontrast till flertalet utländska lärosäten som hanterar ämnet från en teknologisk utgångspunkt eller många av de svenska, som anlägger ett samhällsvetenskapligt synsätt.
Inspirerade av Kjell Samuelson har vi så valt att bygga vår uttolkning av Systeminformatiken på den formella definition som följer på nästa sida:
Systeminformatik
Systemisk informatik står för informationsvetenskap och informationsteknologi på systemisk grund. I ämnet studeras förhållanden och frågeställningar som ger förutsättningar att skapa tidsenliga, uthålliga och mänskliga livs- och arbetsmiljöer. Hit hänförs bl.a.:
- processer, strukturer och egenskaper för information och kommunikation,
- teori och metod för överföring, organisation, lagring, återvinning, bearbetning, värdering och tolkning samt delgivning av information,
- design, organisation, realisering och utvärdering av komplexa informationssystem,
- information, informationsflöden och kommunikation.
Ämnet är interdisciplinärt såtillvida att med utgångspunkt från systembegreppet studeras bl.a.:
- styrnings- och kontrollfrågor,
- kommunikation för människor och artefakter
- dator- och kommunikationsutrustning,
med systemisk ansats ur ett informationsvetenskapligt och informationsteknologiskt perspektiv.
En formell definition blir tyvärr gärna obegripligt abstrakt. Det är inte helt lätt att greppa vad som gömmer sig bakom de enskilda orden. Vi vill därför i fortsättningen av det här avsnittet försöka sätta lite kött pä benen. Detta genom att kortfattat redogöra för systeminformatik ur de perspektiv som framgår avfigur 1.1.
Figur 1.1.: Några perspektiv pä systeminformatiken.
Först vad innebär system och systemik i sammanhanget? Därefter säger vi några ord om olika ITT-stöd där systeminformatiken spelar en roll. I punkt tre kommer vi in pä den kompetens en systeminformatiker bör besitta. I fråga fyra definierar vi systeminformatikens speciella perspektiv pä ITT-frägor. Därefter i punkt fem identifierar vi några trender som driver pä utvecklingen inom ämnet. Slutligen rundar vi av med några av systeminformatikens övergripande forskningsområden under punkt sex.
1.1.1. Systemik
Vi har redan flera gånger använt begreppensystem och systemik. Det är därför hög tid att säga några ord om vad vi menar med detta3.
”Saker är sammanvävda”, ”Problemet har ingen ensam isolerad orsak” eller ”Situationen är komplex” kan vara typiska svar när någon försöker förklara vad det hela rör sig om.
Allt...
