Sammanfattning

DENNA RAPPORT STUDERAR integrationen av flyktinginvandrare och deras anhöriga på svensk arbetsmarknad, med särskilt fokus på språkkunskaper och enkla jobb. Med enkla jobb avser vi arbeten med låga formella kvalifikationskrav, vilket inte nödvändigtvis innebär att de är lätta att utföra. Flyktinginvandrare och deras anhöriga har under lång tid haft svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden med låg sysselsättning och hög arbetslöshet som följd. Frågan om flyktinginvandrares arbetsmarknadsetablering står också sedan flera år tillbaka högt på den politiska agendan.

Syftet med rapporten är att bidra med nya kunskaper om i vilken utsträckning erfarenheter från enkla jobb och färdigheter i svenska språket kan förbättra integrationen på arbetsmarknaden. Med hjälp av ett omfattande och detaljerat datamaterial för åren 2000–2017 analyserar vi hur arbetsmarknadskarriären utvecklas över tid för personer som invandrat till Sverige från länder i Mellanöstern och Afrika. Dessa grupper av utrikes födda är starkt överrepresenterade på lågkvalificerade jobb i relation till inrikes födda. Det gäller särskilt dem som nyligen invandrat till Sverige. Vidare genomför vi ett fältexperiment där fiktiva flyktingar från Syrien med och utan erfarenhet från enkla jobb och med varierande kunskaper i svenska söker efter lediga anställningar i jobb med låga kvalifikationskrav.

Bristande integration på arbetsmarknaden

Under 2010-talet har invandringen nått historiskt sett mycket höga nivåer och kulminerade under det som brukar benämnas som »flyktingkrisen« under åren 2015 och 2016, då ett stort antal flyktingar från framför allt Syrien sökte asyl i Sverige.

Den bristande integrationen på arbetsmarknaden bland utrikes födda från länder i Mellanöstern och Afrika är väl dokumenterad. Utrikes födda från länder i dessa regioner har lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än såväl inrikes födda som andra grupper av utrikes födda. De står dessutom oftare än andra utanför arbetskraften. Vidare har kvinnor från de nämnda regionerna en särskilt svag ställning på arbetsmarknaden.

Forskning har visat att flyktingars möjlighet till integration på arbetsmarknaden påverkas av konjunkturläget vid ankomst. Risken för att den pågående covid-19-pandemin kommer att påverka flyktingars möjligheter till etablering på arbetsmarknaden negativt är därför uppenbar.

Ett antal faktorer som kan förklara den utsatta situationen för utrikes födda på arbetsmarknaden har identifierats i forskningen. Hit hör de utrikes föddas utbildning, deras språkkunskaper och färdigheter, deras tillgång till sociala nätverk samt förekomsten av diskriminering. Flyktinginvandrare saknar inte sällan de kunskaper och färdigheter som behövs för att etablera sig på arbetsmarknaden. Det tar tid för en nyanländ person att lära sig att behärska svenska språket i tal och skrift, vilket försvårar möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden. Mot denna bakgrund är det rimligt att tro att fler enkla jobb skulle underlätta integrationen på arbetsmarknaden för flyktinginvandrare och deras anhöriga med låga utbildningsnivåer.

Språkkunskaper och språkutbildning förbättrar integrationen

Språkliga färdigheter kan betraktas som en investering i individens humankapital. Även om forskningen på området är förknippad med flera metodproblem, så tyder de flesta studier på att goda kunskaper i värdlandets språk leder till såväl högre sysselsättning som högre lön för utrikes födda. Vidare tycks en stor del av skillnaderna i arbetsmarknadsutfall mellan inrikes och utrikes födda kunna förklaras av att de senare i genomsnitt är sämre på att läsa och skriva än de förra. Dessa resultat indikerar att goda språkkunskaper är av avgörande betydelse för integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden. Metodproblemen hänger bland annat samman med att språkliga färdigheter kan vara svåra att isolera från andra framgångsfaktorer på arbetsmarknaden och data på språkkunskaper ofta är bristfälliga.

Forskningen pekar också på att det i Sverige finns flera omständigheter som försvårar för särskilt flyktinginvandrare att lära sig språket. De är i relativt hög utsträckning lågutbildade, vilket innebär en generellt högre tröskel för kunskapsinhämtning. Vidare bor många i etniskt segregerade områden och är gifta eller sammanboende med andra utrikes födda. Dessa omständigheter bidrar till en låg exponering för det svenska språket. Dessutom är skillnaderna mellan modersmålet och svenska i fråga om ordförråd, grammatik och uttal, det så kallade lingvistiska avståndet, i så gott som samtliga fall stort.

Språkkraven varierar mellan yrken och är typiskt sett högre i mer kvalificerade sådana och i yrken där man behöver interagera mycket med kollegor, chefer eller kunder. Det är tydligt att språkkraven är väsentligt lägre i enkla jobb, i vilka utrikes födda är överrepresenterade, än i yrken med högre krav på formella kvalifikationer. Det innebär emellertid inte att de enkla jobben självklart är lätta att få för de utrikes födda. Många av de lågkvalificerade jobben kännetecknas av hög konkurrens, med många sökande per vakans. Språkkrav kan då också fungera som ett sätt att begränsa antalet sökande. Höga minimilöner och andra trösklar på arbetsmarknaden kan förstärka sådana tendenser.

Mot bakgrund av de många faktorer som försvårar utrikes föddas språkinlärning framstår tillhandahållandet av kostnadsfri språkundervisning, svenska för invandrare (sfi), som ett potentiellt mycket viktigt policyinstrument för att förbättra integrationen. Flera studier tyder också på att språkutbildning för invandrare har gynnsamma effekter för integrationen på arbetsmarknaden, men metodproblem gör att resultaten måste tolkas med viss försiktighet.

Enkla jobb kan fungera som språngbrädor – men inte självklart

Det finns flera teoretiska förklaringar till varför enkla jobb kan leda vidare till mer kvalificerade. Vissa teorier fokuserar på en persons humankapital, vilket kan sammanfattas som dennas produktiva egenskaper. Om en individ förbättrar sitt humankapital genom att lära sig på jobbet kan den ökade produktiviteten bidra till att vederbörande senare får ett mer kvalificerat arbete. Överförbarheten av färdigheter mellan jobb är då central. En persons sociala kapital i form av ett personligt nätverk kan analyseras på ett liknande sätt. Andra teorier betonar friktioner på arbetsmarknaden, som gör att det tar tid att hitta ett passande jobb. I stället för att enbart söka jobb kan en person ta ett tillfälligt (lågkvalificerat) arbete, vilket då kan ses som en del av sökprocessen. Oavsett om en persons humankapital påverkas eller inte kan erfarenhet från en anställning skicka signaler till framtida arbetsgivare om den anställdas egenskaper. Ett jobb som är svårt att klara av kan till exempel visa på hög arbetskapacitet.

Teorierna pekar också på att utrikes födda kan ha särskilda nackdelar när det gäller möjligheterna att avancera från enkla jobb. Förutsättningarna kan begränsas av en låg utbildningsnivå, svaga språkkunskaper och ofta bristfälliga personliga nätverk.

Flera empiriska studier undersöker lönerörligheten för de lägst avlönade på arbetsmarknaden. Svenska studier på området visar att de flesta lämnar de lägsta lönerna på sikt, men inte klättrar särskilt högt upp i lönefördelningen. Rörligheten uppåt i lönefördelningen är dock lägre för utrikes än för inrikes födda. Vidare tycks ytterligare utbildning – både formell och arbetsplatsspecifik – vara viktig för att lågavlönade ska avancera till högre...