2. SYSKONEN LINDBERGS RAKA ANOR PÅ MÖDERNET

Via mtDNA (mitokondrieDNA) har jag funnit farmorHelga Lindbergs äldsta mödraanaKarin Svensdotter. Det har bekräftats via en match på FamilytreeDNA. Här visasHelgas släktträd med raka mödernelinjen och ingifta samt byarna där släkten funnits. Svältåren under mitten av 1800-talet hade stor betydelse för familjerna. Med raka mödraanor menas farmors mormors mormor och så vidare fm mm mm osv.

Släktträd – raka möderneanor

Karin Svensdotter hade mitokondrieDNA (mtDNA) H3a1a med C14125T som den senaste mutationen. Samtliga barn ärver via moderns ägg mtDNA. Varje cell har en cellkärna. I denna kärna finns kromosomparen. Utanför cellkärnan i den yttre delen av cellen finns mitokondrierna som små pluttar. Där finns 16 569 baspar. Mutationer i mtDNA sker i genomsnitt var 2000:e år. H är den vanligaste i Europa och bildades för cirka 30000 år sedan. H3a1a bildades för cirka 3340 år sedan. Döttrarna för detta mtDNA vidare till alla sina barn. Sönerna för det inte vidare till sina barn. Det innebär att min pappa hade detta mtDNA. Jag och min syster har inte ärvt det. Däremot har pappas syskon ärvt det och det är de kvinnliga syskonen som fört det vidare.

I Lubboträsk fanns en okänd morNN gift medSven, fm mm mm mm mf + fm ff fm fm mf född 1628. Deras härkomst är för mig okänd. Säkert fick de fler barn och en av dem är:

Karin Svensdotter, fm mm mm mm m + fm ff fm fm m, född 1658-08-01 i Lubboträsk och dog där 1733-02-25 på grund av en febersjukdom. Karin hade mtDNA haplogruppen H3a1a, som via de raka mödraanorna förts vidare till min farHelge Broman. Gift 1687 medNils Nilsson, fm mm mm mm f + fm ff fm fm f, född 1660 i Åbyn 1, Burträsk, död 1724-03-22 i Lubboträsk.

Åbyn i Burträsk socken är byn därNils Nilsson föddes. Redan 6000–5000 f. Kr. vandrade människor kring i bygden. Stora delar av nuvarande Burträsk socken låg då under vatten.

Kalvträskskidan fann man vid dikningsarbeten 1924 på en myr i närheten av Kalvträsk. Skidan fanns på 1,5 meters djup. Med Kol-14-metoden konstaterades att skidan var 5200 år gammal, vilket betyder att det har funnits människor i bygden åtminstone sedan dess.

Stenåldersplatser har man funnit i Kvarnbyn, Ljusvattnet, Renbergsvattnet, Tallträsk och Bygdsiljum. De första gårdarna i området tros ha uppkommit under 1200–1300-talet.

Efter Gustav Vasas (1496–1560) förordning 1540 om allmän skattläggning upprättades ett register över alla bönder. 1543 fanns 67 rökar (bönder) inom Burträsk socken. Olof Finne var en av dem vars namn lever vidare idag i form av Finnåkern och Finnåkersgatan. Nybyggandet fortsatte och på 1500–1600-talet fanns där ca 100 bönder.

Då det gällerNils Nilssons anor har jag inte lyckats utreda dessa till fullo, varför jag lämnar det utanför denna bok. AttNils Nilsson flyttade till Lubboträsk råder ingen tvekan. Han gifte sig och dog där. Han hade följande syskon: Carl Nilsson som övertog hemmanet i Åbyn. Östen Nilsson som flyttade till Bäck i Skellefteå. Kerstin Nilsdotter som gifte sig 1716-12-16 med Hans Persson, född 1698 i Vebomark, Lövånger. Karin Nilsdotter som flyttade till Bodbyn 14 i Burträsk, död 1724-03-23. Rakel Nilsdotter, född 1662 i Åbyn, Burträsk, död 1743-11-17.

Foto av grundstenar efter Nils Nilssons gård. Anses vara den gård som ägdes av Communion, alltså kyrkan.

Karin Svensdotter var bonddotter makenNils Nilsson var bonde och ägde Lubboträsk 3 mellan 1690 och fram till sin död 1724. 1727–1770 ägdes gården avKarin ochNils son Sven Nilsson. 1695 fanns på gården 1 häst, 4 kor och 10 småkreatur.

Mantalet var ¼, medan skatten var 1 tunna och 4 skäl. 1727 var mantalet 3/16 och det fanns på gården 1 häst, 14 kor och 30 småkreatur.

I Jordrannsakningsprotokollet 1750 angavs att hemmanet saknade humlegård vilket borde anskaffas ansågs det.

Under självhushållningens tid hade varje bonde en linodling. Ofta var det en mindre åker där lin såddes. Efter rötning, bråkning, skäktning och häckling, spanns garn som vävdes till tyg som blev både kläder, handdukar och lakan. Detta var kvinnornas arbete liksom att ta tillvara fårens ull, allt från klippning till färdiga klädesplagg.

Under seklen har Lubboträsk inte undkommit de olika skifteslagar som utfärdats av överheten. Inte heller har byn lyckats undkomma uppköp av skog från de stora skogsbolagen.

Hemmanet tillhörde rote 4 Pump och var en del av Burträsk, Lövångers kompani.

Under de stora nordiska krigen 1700–1720 deltog Västerbottens regemente i många slag i Europa. Reinhold Johan von Fersen (1646–1706) var härförare för detta regemente och segrade vid flera tillfällen.

Rotesystemet infördes 1696 och avskaffades 1901. Rotesystemet innebar att ett antal bönder gick samman om en soldat som skulle ha ett soldattorp samt tillhörande mark för sin försörjning. På fastigheten Lubboträsk 3 fanns soldattorpet Pompgärdan. 1719 dömdesNils Nilsson för en obetald fordran för sin återstående knektlega avseende Pär Andersson i Andersvattnet.

Två avKarin ochNils söner gick ut för roten. De fick båda tillnamnet Pamp. Det var sönerna Anders född 1684 och Hans född ca 1692. ”Stora” Anders Nilsson Pamp tjänstgjorde som karolin 1718, men rymde då han tjänstgjorde i Västergötland och återkom till hemtrakten 1718-09-30. Hans Nilsson Pamp tjänstgjorde som soldat från 1712 till 1713-07-22 då han dog troligtvis i kriget.

Karin Svensdotter ochNils Nilssons barn:

”Stora” Anders Nilsson Pamp, född 1684, död 1764-04-03. 1:a gifte 1714 med Ingeborg A. De fick fyra söner. Nils född 1714, Nils född 1718, Mattias född 1719, Jacob född 1720. Anders 2:a gifte 1725 med Karin A.

Anna Nilsdotter, född 1689 i Lubboträsk, död 1749-04-07 i Falträsk, gift 1717-09-29 i Lycksele med länsmannen och nybyggaren Jonas Mårtensson, född 1692 i Falträsk, död 1738-10-16 i Falträsk.

Sara Nilsdotter (1691–1755).

Hans Nilsson Pamp, född 1692, död 1713-07-22.

Elsa Nilsdotter, fm mm mm mm + fm ff fm fm, född 1694 i Lubboträsk. Död 1782-01-02 i Falträsk. Gift 1719-09-29 medJohan Mårtensson, fm mm mm mf + fm ff fm ff, född 1694 i Falträsk och blev nybyggare där. Han var tolk och länsman och dog 1776-03-30 på grund av kräfta i Falträsk. (För Johans anor se sid 56).

Malin Nilsdotter, född 1697.

Cherstin Nilsdotter, född 1700, död 1779-09-28, gift 1743-08-00 med soldaten Olof Jonsson Pomp, född 1698 i Värmland, död 1771-11-29 i Finland.

Sven Nilsson Pamp, född 1701-12-26, död 1790 i Stavträsk. 1727 övertog han hemmanet efter fadern och ägde det fortfarande 1750. Gården var då 3/16 mantal och hade 1 häst, 14 kor och 30 småkreatur. 1:a gifte 1721 med Margret, död 1725. 2:a gifte 1727 med Brita Andersdotter (1692-1756). 3:e gifte 1758 med änkan Anna Andersdotter (1705–1787). Anna hade tidigare gift sig, 1724, med soldaten Anders Renman som ”blev död i krig”.

Elsa Nilsdotter, född 1704, död 1773-01-17.

Pär Nilsson.

Karin Nilsdotter.

NärElsa Nilsdotter gifte sig medJohan gjorde hon som brukligt var, nämligen flyttade till sin man. Falträsk varJohan Mårtenssons födelseby. Som vuxen tog han upp ett nybygge i Falträsk som är en av de byar som ingår i området Umbyn.

I olika kartor har jag gång på gång sökt efter Umbyn och Umbyns lappby utan att hitta orterna. Via boken ”Kolonisationen av UMBYN. Lyckselebyar i Vindelådalen med biflöden” förstod jag att Umbyn och Umbyns lappby är dalgångarna...